Med vÄr kandidatuppsats, Vad önskar chefen hos den nya chefen ? en studie om vilken betydelse chefer anser att kompetens har i rekryteringsprocesser, vill vi undersöka hur rekryteringen gÄr till i ett företag nÀr man rekryterar in nya chefer. Syftet Àr att undersöka vilken betydelse begreppet kompetens tillskrivs av rekryterande chefer vid en chefsrekrytering. SkÀlet till varför vi intresserade oss för just detta var för att vi vill fÄ en inblick i hur det gÄr till i det utvalda företaget och varför de vÀljer att hantera sina chefsrekryteringar sÄ som de gör. Men vi ville Àven undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan praktik och teori inom omrÄdet samt kunna bidra med nÄgot nytt utifrÄn studien till forskningen.

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det hÀr examensarbetet och undersökningen Àr att dels ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jÀmfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklÀrarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlÀrningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya lÀroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen Àr intervjuer med fyra matematiklÀrare pÄ de tvÄ deltagande skolorna. DÀrtill att göra observationer i tvÄ klasser pÄ vardera skolan.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhÀllskunskapsundervisningen nÀr det gÀller att leva tillsammans i ett samhÀlle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar ocksÄ till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som anvÀnts Àr en sÄ kallad textstudie, vilket innebÀr att olika texter studeras och jÀmförs för att ge svar pÄ frÄgestÀllningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat frÀmst Àr kurslitteratur i Àmnen historia, religion och samhÀllskunskap för mellanstadiet, Ärskurs 4 till och med 6. Böckerna Àr publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jÀmföra bÄde barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan anvÀnts som metod. Materialet frÄn studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att fÄ en djupare förstÄelse om lekens betydelse.  Resultatet frÄn studien visar att man kan se bÄde likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken Àr viktig för barnen av olika anledningar.

Studien undersöker tvÄ förskoleklasslÀrare och deras arbetssÀtt genom metoderna observationer samt intervjuer. BÄda förskoleklasslÀrarana arbetar pÄ samma skola men i olika förskoleklasser. Observationer samt intervjuer med de verksamma lÀrarna har Àgt rumunder en lÀngre period för att pÄ sÄ vis visa likheter samt skillnader i lÀrarnas arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt gentemot eleverna. Det finns inget rÀtt eller fel i undervisningsmetoderna eller deras arbetssÀtt men skillnaderna som kan uppstÄ kan vara relevanta för elevernas utveckling och lÀrande. Studien tar hÀnsyn till tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter som Àr varandras motsatser inom barns utveckling och miljö.

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns instÀllning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehÄll.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av ostrukturerade enkÀter samt observationer av samling pÄ förskolan. Vi utförde Àven intervjuer av barn för att fÄ en övergripande bild pÄ omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrare anser att samlingen Àr en betydelsefull aktivitet som bör leda till att lÀroplanens mÄl uppfylls, genom att förskollÀrarna försöker förhÄlla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs Àven likheter med tidigare forskning och litteratur.  .

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgÄngspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar pÄ att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarnas tankar och arbetssÀtt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras Àr att det finns alternativa lösningar för att fÄ en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande ÄtgÀrder. En annan slutsats Àr att det finns likheter mellan ÄtgÀrderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.

Denna rapport fokuserar pÄ vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten anvÀnder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjÀlp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som Àr vanligast förekommande. Rapporten tar Àven upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn frÄn den offentliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera skillnader och likheter vad gÀller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.

Detta arbete behandlar de omvÀrldsanalyser som olika aktörer (Försvarsmakten, försvarsberedningen och regeringen) genomförde före och efter Georgienkonflikten. Syftet Àr att ge lÀsaren en uppfattning kring hur de olika aktörerna hade analyserat omvÀrlden och vilka slutsatser de drog utifrÄn analysen. Samt att för lÀsaren ÄskÄdligöra likheter och eventuella skillnader i aktörernas bedömningar.Arbetet utgÄr ifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys av i huvudsak fem olika dokument frÄn de aktuella aktörerna. Teoridelen bidrar med tidigare forskning med anknytning till Àmnet.Resultatdelen redogör för de olika aktörernas omvÀrldsanalyser. Slutligen jÀmförs de olika aktörerna och det förs en diskussion kring de likheter och skillnader som identifierats under analysen..

Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar pÄ tydliga generaliserbara grundlÀggande lÀrdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgÄngsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. FramgÄngsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen dÄ de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns nÄgra likheter/skillnader.Metod: Metodvalet för denna uppsats Àr kvalitativ. Fem intervjuer frÄn tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom Àmnet fastighetsförvaltning har anvÀnts för att nÀrmare kunna titta pÄ den tekniska organisationen.Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och gÄr sedan in pÄ regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan anvÀnda sig av.Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation.Analys: En jÀmförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jÀmföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna.Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men Àven att storleken pÄ företaget pÄverkar en del aspekter..