Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhÄllningssÀtt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjÀlp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning och analys av skriftliga kÀllor. I studien diskuteras kulturbegreppet utifrÄn ett antropologiskt perspektiv.

Syftet med den hÀr studien var att belysa förutsÀttningarna för kvinnor respektive mÀn att komma tillbaka till arbetslivet efter lÄngtidssjukskrivning samt att utskilja likheter och skillnader mellan de som har kommit ut i arbetslivet igen och de som inte har gjort det. För att fÄ svar pÄ detta har 6 lÄngtidssjukskrivna personer som bor i Norrbotten intervjuats under vÄren och sommaren 2006. Detta Àr en kvalitativ studie och slutsatserna av studien bygger pÄ analysen av intervjuerna, sociologiska teorier och pÄ tidigare forskning i Àmnen som anknyter till studien. Resultatet visar pÄ att rehabiliteringsutredningen och de ÄtgÀrder som följer pÄ den har stor betydelse för att personer som Àr lÄngtidssjukskrivna ska komma ut i arbetslivet igen. Den andra slutsatsen av studien Àr att individens egen livssituation, personlighet och drivkraft har stor betydelse för att de som Àr lÄngtidssjukskrivna ska komma tillbaka till arbetslivet.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser frÄntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper Àr placerade samt göra fÀrg-, text- och retorikanalyser pÄ annonsernavill jag ta reda pÄ om det finns samband - likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas fÀrger, teckensnitt, genomsnittliga meningslÀngdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellanannonserna beroende pÄ om de kommer frÄn företag som vill rekrytera personaleller om de kommer frÄn företag som vill sÀlja en speciell produkt.Resultatetvisar Àven att det finns ett mönster angÄende annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa likheter, vilket kan visa pÄatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster..

Syftet med denna studie Àr att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen Àr baserad pÄ en fallstudie bestÄende av intervjuer med nio chefer pÄ Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad frÄn nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillÀmpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillÀmpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna sÄvÀl som de nyblivna cheferna kan generellt Àven sÀgas tillÀmpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka tvĂ„ elitidrottskvinnor med Ă€tstörningar.? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framstĂ€ller upplevda krav?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin sjĂ€lvkĂ€nsla?MetodSom metod valde jag textundersökning av de tvĂ„ böckerna Genom helvetet: om fotboll, kĂ€rlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.ResultatTina Ă€r fotbollspelare, utan fotbollen Ă€r hon ingen, det Ă€r hela hennes identitet. Även Emma Ă€r sin idrott, hon Ă€r kĂ€nd som ?Simmar-Emma?. Emma och Tina har höga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och frĂ„n andra.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförĂ€ndringar i nĂ€ringslivet har haft betydelse för lĂ„ngsiktigt vĂ€rdeskapande. Företag kan upprĂ€tta en sĂ„ kallad hĂ„llbarhetsredovisning för att rapportera om dess hĂ„llbarhetsarbete och lĂ„ngsiktiga vĂ€rdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan anvĂ€nda sig av nĂ€r de ska upprĂ€tta en hĂ„llbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om vĂ€sentlighet som beskriver vilka omrĂ„den och indikatorer som Ă€r av vĂ€sentlig grad för verksamhetens hĂ„llbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka vad som Ă€r vĂ€sentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hĂ„llbarhetsredovisningar utifrĂ„n GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hĂ„llbarhetsredovisningar.UtifrĂ„n uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för vĂ€sentlighetens grĂ€nsdragning och att det till största del Ă€r intressenternas Ă„sikter som avgör vad som Ă€r vĂ€sentligt.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie av Svindlande höjder och Twilight-serien avseende verkens huvudkaraktÀrer Catherine och Heathcliff respektive Bella och Edward. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, och i sÄ fall vilka likheter det finns mellan dessa tvÄ verks huvudkaraktÀrer. KaraktÀrerna jÀmförs ur ett antal utvalda perspektiv och slutsatsen Àr att det finns flera betydande likheter..

Flera företag har anvÀnt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anstÀllda, vilket inte Àr överraskande dÄ passionen och drivkraften att uppnÄ sina mÄl Àr stark hos idrottare. Uppsatsen Àmnar dÀrför undersöka om det finns likheter hos sÀljare pÄ medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansÄgs föreligga likheter i deras sÀtt att arbeta och trÀna. För att i mesta möjliga mÄn fÄ del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrÄn Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvÄfaktorteori..

BAKGRUND: Leken Àr ett stort begrepp och mÄnga forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till Àr att den Àr lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mÄl (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vÄr studie om barns lÀrande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek Àr och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsÀttningar samt vad som stÄratt lÀsa om leken i lÀroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vÄr undersökning studera ett antal pedagogers förestÀllningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling.

Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Dendefinieras som tankar, kÀnslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger pÄ gamlatraditioner, seder, normer och vÀrderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskulturska se ut i ett företag.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförĂ€ndringar i nĂ€ringslivet har haft betydelse för lĂ„ngsiktigt vĂ€rdeskapande. Företag kan upprĂ€tta en sĂ„ kallad hĂ„llbarhetsredovisning för att rapportera om dess hĂ„llbarhetsarbete och lĂ„ngsiktiga vĂ€rdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan anvĂ€nda sig av nĂ€r de ska upprĂ€tta en hĂ„llbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om vĂ€sentlighet som beskriver vilka omrĂ„den och indikatorer som Ă€r av vĂ€sentlig grad för verksamhetens hĂ„llbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka vad som Ă€r vĂ€sentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hĂ„llbarhetsredovisningar utifrĂ„n GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hĂ„llbarhetsredovisningar.UtifrĂ„n uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för vĂ€sentlighetens grĂ€nsdragning och att det till största del Ă€r intressenternas Ă„sikter som avgör vad som Ă€r vĂ€sentligt.

Den hÀr uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta pÄverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod anvÀnts. För att visa pÄ ovan nÀmnda likheter och skillnader har komparation anvÀnts.Först har fem mÀtpunkter stÀllts upp och redogjorts för.

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i tvÄ barngrupper med olika etniska sammansÀttningar som befinner sig i tvÄ stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen bestÄr av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ syn pÄ likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget pÄverkar leken. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige dÀr barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek.

Syftet med vÄr undersökning var att utvÀrdera om utomhusmatematik pÄverkade elevers förstÄelse för algebra samt hur denna inlÀrningsmiljö kunde pÄverka gruppdynamiken. Vi genomförde tvÄ undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolÄr 4 och observationer av dessa. Dessutom anvÀnde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förstÄelse för algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade Àven att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket..

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.