SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.

Denna rapport fokuserar pÄ vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten anvÀnder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjÀlp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som Àr vanligast förekommande. Rapporten tar Àven upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn frÄn den offentliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera skillnader och likheter vad gÀller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.

Detta arbete behandlar de omvÀrldsanalyser som olika aktörer (Försvarsmakten, försvarsberedningen och regeringen) genomförde före och efter Georgienkonflikten. Syftet Àr att ge lÀsaren en uppfattning kring hur de olika aktörerna hade analyserat omvÀrlden och vilka slutsatser de drog utifrÄn analysen. Samt att för lÀsaren ÄskÄdligöra likheter och eventuella skillnader i aktörernas bedömningar.Arbetet utgÄr ifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys av i huvudsak fem olika dokument frÄn de aktuella aktörerna. Teoridelen bidrar med tidigare forskning med anknytning till Àmnet.Resultatdelen redogör för de olika aktörernas omvÀrldsanalyser. Slutligen jÀmförs de olika aktörerna och det förs en diskussion kring de likheter och skillnader som identifierats under analysen..

Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar pÄ tydliga generaliserbara grundlÀggande lÀrdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgÄngsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. FramgÄngsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen dÄ de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns nÄgra likheter/skillnader.Metod: Metodvalet för denna uppsats Àr kvalitativ. Fem intervjuer frÄn tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom Àmnet fastighetsförvaltning har anvÀnts för att nÀrmare kunna titta pÄ den tekniska organisationen.Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och gÄr sedan in pÄ regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan anvÀnda sig av.Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation.Analys: En jÀmförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jÀmföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna.Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men Àven att storleken pÄ företaget pÄverkar en del aspekter..

Syftet med studien a?r att med utga?ngspunkt i tre svenska konfektionsfo?retags ha?llbarhetsrapporter underso?ka pa? vilket sa?tt retorik anva?nds fo?r att framsta?lla trova?rdighet. Uppsatsen har ocksa? fo?r avsikt att i detta avseende ja?mfo?ra de olika fo?retagens rapporter och identifiera om och i sa? fall vilka skillnader och likheter som ryms i deras retorik. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ fallstudie da?r det tilla?mpas en retorikanalys av ha?llbarhetsrapporter.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det Àr en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frÄgor:Hur anvÀnder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken pÄ hotellkedjor nÄgon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har vi valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet Àr frÄn fyra respondenter frÄn fyra hotellkedjor som Àr insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen Àr genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur smÄ och stora hotell förhÄller sig till sociala medier. UtifrÄn detta har vi Àven funnit likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa anvÀnder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Syftet med uppsatsen Àr öka förstÄelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i bÄde Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgÄngsrik med att leda och arbeta i Danmark Àr det centralt att lÀra kÀnna och förstÄ den danska kulturen. För att underlÀtta förstÄelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrÄn studiens resultat sammanstÀllt en modell, tio teser nÀr du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar pÄ resultatets mest centrala resonemang..

Vi har genom Ärens gÄng stött pÄ alarmerande rapporter om ett sviktande intresse för naturvetenskap hos dagens barn Syftet med vÄr undersökning var att se om det kunde finnas nÄgra orsaker till detta inom förskola och skola. Vi intervjuade tio lÀrare, fem frÄn förskolan och fem frÄn grundskolans tidigare Är. Sedan analyserade vi intervjuerna och tittade efter mönster, likheter och avvikelser. Med lÀrarna samtalade vi framför allt kring följande: Attityder till naturvetenskap, sprÄk; kommunikation och begreppens betydelse inom naturvetenskap samt lÀrarrollens betydelse. Resultatet av intervjuerna blev att vi sÄg att dessa lÀrare ofta förknippade naturvetenskap med enbart naturkunskap och att det fanns en avsaknad kring synliggörandet kring andra naturvetenskapliga Àmne sÄ som fysik, kemi och teknik.

Denna studie har skrivits för att skapa en förstÄelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och sjÀlvbild pÄverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lÀra sig vem jag Àr och vad jag kan. Ett Àmne som Àr viktigt att belysa i en samhÀllsgrupp som ofta kÀnner sig orÀttvist bedömda av andra. Det Àr Àven en samhÀllsgrupp som Àr eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta anvÀndes deltagande observationer och intervjuer.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

VÄra forskningsfrÄgor har handlat om vilka förvÀntningar chefer och medarbetare har pÄ chefsrollen inom kommunal Àldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det fÄr för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstÄ vilka förvÀntningar medarbetarna i en offentlig Àldreomsorgsorganisation i tre kommuner i SmÄland har pÄ sin chef samt vad enhetschefen har för förvÀntningar pÄ sin roll inom Àldreomsorgen. VÄr fokus var nÄgra personers egna upplevelser, och vi har dÀrför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med tvÄ medarbetare. Teoribildningar som vi anvÀnt Àr norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det Àr skillnader pÄ chefers och medarbetares förvÀntningar pÄ chefsrollen, vad skillnaderna beror pÄ Àr hÀr svÄrt att fastslÄ.

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förÀndrats frÄn det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men ocksÄ pÄvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon FörhandsutgÄva 4 2012, som jÀmförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundlÀggande förmÄgorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen pÄ nyttjande av indirekt metod för att besegra motstÄndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..

Arbetet bestÄr av en undersökning av förskollÀrares arbetssÀtt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lÀrande och utveckling vid dessa skapandetillfÀllen. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra faktorer som frÀmjar barns utveckling och lÀrande vid bild- och formskapande. Enligt vÄra erfarenheter Àr bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade pÄ olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.