Sök:

Sökresultat:

199 Uppsatser om Lektion - Sida 8 av 14

Utbildningsmedier i undervisningen : En studie av medieanvändning och lärande

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolori utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilkenpåverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte äratt bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen igrundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuellinformation. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olikautbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast?Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kanmediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningarbesvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment.Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisningpå dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto ochinternet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättregenom att använda medier.

Teori i musikklassrummet : En studie om musiklärares arbetssätt vid teoretiska moment

I denna studie presenteras tre lärare och deras arbetssätt när de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklärare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum där eleverna är vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar också kreativa exempel på hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att väcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet på studien är utifrån ett lärarperspektiv där musiklärare under olika Lektioner i olika årskurser har observerats och lärarna har sedan intervjuats. Empirin är analyserad utifrån ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.

Undervisa genom att lyssna : Interaktion i klassrummet

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Matematiska förkunskaper för kursen Ellära A : En undersökning om ett diagnostiskt test i matematik är ett användbart verktyg för att finna elever som har svårigheter att tillgodogöra sig innehållet i Ellära A

Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som läser Ellära A på elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan få problem att klara matematiken i Ellära A. Testet skulle ej ta en större del av en Lektion i anspråk.Med hjälp av kurslitteratur och kursplan för Ellära A har jag tagit fram ingående matematik i kursens inledande delar. Utifrån denna matematik har sedan uppgifter skapats och jämförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för årskurs 9 samt skolverkets mål som eleverna skall ha nått i slutet av nionde skolåret.Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsåtgång och eventuella oklarheter i testet.

Är det svårt att använda de förenklade utredningsformerna

Tänk dig att du som nyutexaminerad polis tillsammans med din kollega kallas tillen butik i stans köpcentra med anledning av ett snatteri. Den förtvivladegärningsmannen är över 18 år och erkänner gärningen på en gång ni kommerfram. Hur skulle ni lösa situationen? Kontaktar ni förundersökningsledare för attstarta en förundersökning? Eller skulle ni använda er av en förenklad utredningenligt Rättegångsbalken 23:22§?Efter snart fyra terminer på polisutbildningen och med några veckor kvar tillexamen känner vi en viss osäkerhet kring tillämpningen av förenklad utredningenligt RB 23:21§ och RB 23:22§. Vi har dessutom fått en allmän uppfattning, omatt vi inte är ensamma på utbildningen att känna denna osäkerhet kringtillämpningen av detta förfarande.Vi ställde oss frågan hur många undervisnings tillfällen vi haft i detta ämne ochkom fram till att det hitintills endast varit en Lektion om förenklad utredning.

Att undervisa utomhus : Om lågstadielärares och mellanstadielärares uppfattning om utomhuspedagogik som undervisningsform

Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Estetiska uttrycksformer : En underso?kning om fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i svenskla?rares undervisningsmaterial

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n Lektion.se analyserats.

Olika läsmetoder som lässtimulerande krafter i undervisningen

Som blivande lärare har jag ställt mig frågan om hur man ska gestalta en undervisning i läsning så att eleverna känner glädje och motiveras till att läsa. Sökandet efter en eller flera konkreta metoder som jag kan använda mig av i min framtida undervisning ledde till mitt syfte, vilket är att jämföra hur olika metoder i läsundervisning motiverar elever till att läsa. De läsmetoder jag främst ville undersöka var enskild läsning, parläsning, gruppläsning, högläsning och lässamtal. Fokuserad på dessa fem läsmetoder samt sökande efter alternativa metoder började jag fördjupa mig i teorier, styrdokument och litteraturstudier. Vidare besökte jag en skola där jag i en 3?4: a höll en Lektion kring läsning.

Övergångar : En studie i hur lärare arbetar med övergångar.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett urval lärare i årskurs tre arbetar med övergångar mellan olika aktiviteter under en Lektion i ämnena matematik och svenska. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie med hjälp av två kvalitativa metoder, observation och intervju. I varje ämne har fem lärare ingått i studien. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån våra teoretiska begrepp som flertalet kommer av Jacob S. Kounin (1977).Vårt resultat visade att det inte fanns så tydliga skillnader i arbetet kring övergångar mellan de två ämnena matematik och svenska vilket gjorde att vi istället la vikt på att se hur alla lärare i vår studie arbetar med övergångar i stort.

Hållbart lärande: en studie om yngre elevers förmåga att
utveckla komplex förståelse för en problematik med relevans
för hållbar utveckling

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förståelse för en fråga med relevans för hållbar utveckling, nämligen världens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie är intentionen att perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebära svårigheter för lärarnas utformning av undervisningen. Frågan som uppkommit är om det alls är möjligt för yngre elever att nå en komplex förståelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgått från en variationsteoretisk forskningsmetod, en så kallad learning study.

?Vi vet vad vi ska prata om men inte hur vi ska komma dit? Två lärares ämnesövergripande och lyhörda samarbete i klassrummet

Den här studien har undersökt språkmönstret i ett Sfi-klassrum där två lärare genom så kallad dubbelbemanning samarbetar kring språk och ämne samt lyhört använder elevernas yttranden för pedagogiska och språkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Den övergripande frågeställningen är om samarbetet mellan två lärare i klassrummet kan påverka interaktionsmönstret och om samarbetet och interaktionsmönstret kan bidra till elevernas språkutveckling.Den teoretiska utgångspunkten baserar sig på teorier om interaktionsmönster i lärarledd undervisning, interaktionens betydelse för språkutveckling samt teorier om förutsättningar för ett dialogiskt klassrumsklimat.Metoden har varit kvalitativ med en sociokulturell ansats, när interaktionsmönstret under en Lektion har studerats, analyserats och jämförts med det karakteristiska tredelade IRU-mönster som ofta förekommer i lärarledd undervisning.Studien visar att lärarnas samarbete och dialog för in språkmönster och synliggör identiteter i interaktionen som i högre grad förekommer utanför klassrummet. Lärarna ser eleverna som aktiva medskapare i det gemensamma kunskapsbygget när de på ett lyhört sätt använder elevernas bidrag på sin väg mot Lektionens lärandemål. Interaktionen i det dubbelbemannade klassrummet har inslag av interaktionsstrukturer som liknar informella samtal och att förhandling av betydelse används för att involvera eleverna i interaktionen och etablera både teoretiska begrepp och vardagliga ord.Slutsatsen är att elevernas språkanvändning kan utmanas när de deltar i interaktionen, bidrar med stoff och förhandlar om betydelse..

Konsten att vägleda en elev inför prestation : En kvalitativ studie om stresshantering i violin- och violaundervisning

Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalärare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfälle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande åtgärder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv på instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lärare och musiker har intervjuats.

Tjejerna vaktar?stå du där så springer jag!/The girls are guarding...you guard and i´ll run!

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en Lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet.

En-till-En En undersökning om lärare och elevers uppfattningar kring datorbaserat lärande

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje Lektion.

Film i undervisningen - fest eller pest? : Ett elevperspektiv

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program.

<- Föregående sida 8 Nästa sida ->