Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad Lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade Lektionerna.

Detta är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet är att öka förståelsen för nioåriga elevers mentala karta och förmåga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjälp av en Lektion kring världskartans utseende och funktion. Tankar kring ämnet väcktes i samband med vår B-uppsats Barns mentala karta ? av vad påverkas den? som vi skrev våren 2005. Vi har valt att använda metoden aktionsforskning, vilket är en metod som gör oss både till forskare och praktiker.

I rapporten undersöks om det på kort sikt blir någon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende på om de arbetar utifrån ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlärningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i årskurs 5 där den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett Lektionstillfälle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jämfördes genom att låta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. Efteråt genomfördes också intervjuer för att få fram elevernas syn på arbetssätten.

Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ?En resa till Kina? i var sin experimentLektion.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en Lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer.

I min uppsats har jag undersökt hur lärares undervisning om avdunstning på partikelnivå påverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgått från fenomenografin och variationsteorins perspektiv ? i vilka man utgår från att lärande är synonymt med förändring i människors sätt att erfara världen. Enligt dessa teorier är variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lärande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning på mikroskopisk nivå visar att partikelbegreppet är viktigt för elevers förståelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia är uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de äger inte partikelbegreppet.Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda på hur elevernas uppfattningar förändrades av Lektionen.

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns väg att inhämta kunskap på olika sätt och hur undervisningen i skolan kan påverka detta. Syftet med undersökningen är att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrån Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika många lärare i skolan söker jag svaret på frågorna som undersökningen utgår ifrån. Hur kan en Lektion planerad utifrån de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lärarna på undervisningen? Vid observationstillfällena framgår framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgår ifrån de ursprungliga sju intelligenserna.

Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om lärarna hann med att uppmärksamma alla elever under idrott och hälsa Lektionerna.Frågeställningarna var följande:Blir alla elever sedda på idrotten?Hur gör pedagogerna för att hinna med alla elever?MetodInsamlingen av data har skett med hjälp av kvalitativa metoder. Metoderna som har använts är observationer för att observera klassrumssituationen för att se om alla elever blev uppmärksammade av lärarna. Samt att även via intervjuerna få en inblick i om lärarna arbetar aktivt för att uppmärksamma alla elever. De årskurser som undersökts är tre klasser i åk 3, tre klasser i åk 4, fyra klasser i åk 6, två klasser i åk 7 samt två klasser i åk 9.ResultatLärarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen på så sätt att eleven känner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen.

Skolan styrs idag av nationella styrdokument, de är skollag, läroplan och kursplan. Varje ämne i skolan har en egen kursplan där ämnets kärna, begrepp och perspektiv beskrivs. Fokus i studien ligger på kursplanen i hem- och konsumentkunskap och då framförallt de fyra övergripande perspektiven hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet, som ska genomsyra all undervisning. Eftersom vi i framtiden skall arbeta med skolämnet hem- och konsumentkunskap valde vi att fördjupa oss inom problematiken kring perspektiven. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper ta reda på hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar med de fyra övergripande perspektiven i sin undervisning.

Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.ResultatEleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta på ett storylineinspirerat sätt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lära. I storyline utgår man från elevernas förförståelse, vilket stämmer väl överens med läroplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lärande och utveckling skall ha sin utgångspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt läroplanerna skall skolan också verka för att främja elevernas motivation. Vi har genomfört vår undersökning under vår sista praktik i två olika skolor: dels på högstadiet i ämnet engelska i Överkalix kommun och dels på gymnasiet i ämnet svenska i Luleå kommun.

Den här studien syftade till att undersöka hur innehållets behandling under Lektionernamöjliggör för eleverna att urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning är en av de svåraste stavningsreglernai svenska språket. Att kunna urskilja vokalljudet är grundläggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller två konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgångspunkt genomförde vi en learning study med elever iåldern 10-12 år. Tre Lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade därefter hur innehållet i varje Lektion behandlades av läraren ochjämförde det med elevernas förmåga att stava dubbeltecknade ord före och efterLektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att urskilja vokalljudet som föregår dendubbeltecknade konsonanten under de tre Lektionerna skilde sig åt beroende på denbenämning av vokalljudet som användes. Under den första Lektionen gavs elevernamöjlighet att urskilja vokalljudet med benämningen låter/låter inte som i alfabetet.Under både andra och tredje Lektionen användes benämningen lång/kort vokal.

Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på Lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nå målet om den meningsfyllda Lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet.En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar Lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur Lektionernas vardag och aktiviteter.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information.