Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Sandberg, Karin (2007) Vad händer i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lärare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om Lektionen ger upphov till uppmärksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta är en möjlig och tillämpar analysmetod för att uppnå syftet.

Reading and analyzing literature has a long tradition of being an essential part of the teaching of English in Sweden. As the offers of entertainment have increased in popular culture with the introduction of computer games, internet and other media, interest in reading novels has decreased. Literature is still a compulsory part of English teaching and the question is how teachers of today use literature and what kind of literary instruction they use.The aim of this study is to explore and discuss the literary instruction discourse in pedagogical texts, lessons, created by and for English teachers of Swedish Upper Secondary Schools. The lessons have been collected from the site Lektion.se, where teachers are able to share knowledge and lessons. The study uses an analytical method based on Norman Fairclough´s Critical Discourse Analysis in order to analyze the lessons.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på Lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på Lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på Lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på Lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att Lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på Lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans årskurs ett, samt vilken funktion litteraturläsningen då fyller. Vi vill med studien försöka få en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av läslust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i läsfärdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvärderingar. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på etnografiska fältstudier vilka pågått under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är deltagande observation och det är från observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgår att användningen av skönlitteratur i den studerade förskolan främst förekommer som högläsning i samband med vila. Även i skolklassen är högläsningen vanligt förekommande liksom den enskilda läsningen av bänkbok.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon Lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

Fem gymnasieklasser på praktiska program i årskurs två och tre på gymnasiet fick svara på en enkät om fotosyntesen. Undersökningen genomfördes inom kursen Naturkunskap A. Antal elever som deltog i undersökningen var 78 st. Jag genomförde även en Lektion kring fotosyntesen i två av klasserna. Dessa två klasser deltog även i en efterstudie.

Studiens syfte är att undersöka kommunikationen mellan lärare och elever under Lektioners första fem minuter och vad denna innebär för elevers motivation och fokusering. Våra problemställningar behandlar dels hur Lektioner inleds och hur lärare och elever upplever inledningarna, dels hur en Lektion kan inledas så att eleverna blir motiverade för Lektionen. Metoden vi har valt för att undersöka detta är en kombination av klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Undersökningen är gjord på en gymnasieskola och vi har följt en klass som går år ett på samhällsprogrammet. Vi har intervjuat fyra lärare och åtta elever. Resultatet visade att det är viktigt att läraren har en tydlig öppningsfras i det inledande skedet av Lektionen för att eleverna ska förstå att Lektionen har börjat. Är öppningsfrasen inte tydlig finns risk att eleverna har svårt att finna det fokus som krävs för att följa Lektionen och känna sig motiverade inför den.

WHO har tagit fram riktlinjer gällande fysisk aktivitet för att motverka fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet kan innehålla kondition, koordination och styrka i olika former. Har man någon form av fysisk, utvecklingsmässig eller intellektuell funktionsnedsättning bör WHO:s riktlinjer gällande fysisk aktivitet följas i största möjliga mån. I Polen, liksom i Sverige har varje individ rätt till utbildning. I Polen har alla individer skolplikt till 18 års ålder.

Jag har i denna studie undersökt elevers motivation till att lära NO i skolan. De olika motivationsteorierna samverkar alla när det gäller motivation till att lära. Med sina olika attityder påverkas också eleverna av varandra vilket även påverkar deras motivation till att lära. I denna studie har elever från tre 6:e klasser fått svara på frågor i en enkätstudie om vad de tycker om innehållet i de naturorienterande ämnena, kraven i NO, synpunkter på varför de gör sina läxor/läser till ett prov. De har även fått svara på frågor om hur de bäst tycker om att arbeta och hur en Lektion skall vara för att de skall kunna lära bäst.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskämnet på IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsättas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lärare som undervisar i både IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder är en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en Lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de två lärare som undervisar i IB-svenska på den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrån fallstudien är att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten är snävare än för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgängliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskränker lärarnas frirum, både det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i matematik ändrar sin undervisning efter att de deltagit i en kompetensutveckling i form av tre Learning studies. Lärares användning av exempel i undervisning samt skillnader i vad som görs möjligt att lära studeras. Data består av totalt fyra Lektioner där två lärare undervisar två Lektioner var. En Lektion före respektive efter att de deltagit i Learning studies videoinspelades. Variationsteorin är teoretiskt ramverk i studien.

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under Lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott? och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet.Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback.Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras.Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen.