Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring kÀllsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring kÀllsortering i de tvÄ kommunerna. Tre fokusgrupper i Älderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jÀmfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre Älderskategorierna och kommunerna. Dessutom stÀlldes resultatet mot tidigare forskning för att utlÀsa om studien speglade Äterkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framstÀlls. Resultatet av studien visar pÄ att nÀrhet till Ätervinningsstationer, underhÄll av Ätervinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om kÀllsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benÀmndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa elevers tankar och erfarenheter, i Ă„r fem, kring popularitet i skolan. FrĂ„gestĂ€llningar: -Vad Ă€r utmĂ€rkande för en populĂ€r elev i Ă„r fem? -Vilka skillnader och likheter finns det mellan populĂ€ra pojkar respektive populĂ€ra flickor? -Är det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som rĂ„der i skolan för att bli populĂ€r? -Kan popularitet vara nĂ„got negativt? Metod Kvalitativa intervjuer har anvĂ€nts som metod i denna studie. Tio elever frĂ„n samma fritidsgĂ„rd och som alla gĂ„r i Ă„r fem har deltagit i studien med mĂ„lsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med förestĂ„ndarna pĂ„ den aktuella fritidsgĂ„rden utan specifika urvalskrav förutom Ă„lder och intresse att delta.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader pĂ„ samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer Ă€r betydelsefulla i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det en viktig förutsĂ€ttning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fortfarande nytt för socialtjĂ€nsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för vĂ„ldsutsatta kvinnor. Detta Ă€r en kvalitativ studie som Ă€r grundad pĂ„ semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar pĂ„ socialtjĂ€nsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna Ă€r nödvĂ€ndiga och att samarbetet leder till bĂ€ttre insatser samt förutsĂ€ttningar i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor.

Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.

I vÄrt samhÀlle skiljer sig uppvÀxtvillkoren för barn och ungdomar mycket Ät. Socioekonomiska förutsÀttningar pÄverkar barns liv och deras idrottsvanor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa pÄ vilket sÀtt elever frÄn tvÄ olika klasser och omrÄden med olika social status, har för förhÄllningssÀtt till idrotten pÄ fritiden kopplat till skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes som tvÄ olika fallstudier. Vi valde att undersöka en skola i varje omrÄde.

Detta arbete handlar om terapitrÀdgÄrdar gjorda för att rehabilitera mÀnniskor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jÀmföra tvÄ terapitrÀdgÄrdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet Àr att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till pÄ olika sÀtt. TrÀdgÄrden i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trÀdgÄrdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringstrÀdgÄrd skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trÀdgÄrdsterapi finns en mÀngd litteratur som jag anvÀnt mig av, men om Vidarklinikens trÀdgÄrd finns inte lika mycket, och dÀrför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapitrÀdgÄrd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass dÀr det finns svenska och norska elever samt om vi finner nÄgra likheter och skillnader i lÀndernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet nÀr det gÀller arbetssÀtt och metoder samt hur de ser pÄ lÀs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lÀrarutbildningarna i respektive land Àr uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om lÀs- och skrivundervisning samt olika arbetssÀtt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers lÀs- och skrivlÀrande samt arbetssÀtt och metoder inom detta.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att unersöka och analysera förstasprÄks- och andrasprÄkselevers resultat pÄ nationella provets lÀsförstÄelsedel i svenska och svenska som andrasprÄk för att se om det finns nÄgra skillnader och/eller likheter i deras lÀsförstÄelse och om de i sÄ fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrÄdets betydelse för lÀsförstÄelsen.    I min undersökning anvÀnder jag mig av tjugo elevers lÀsförstÄelseprov frÄn nationella provet 2010. Jag har rÀttat proven och analyserat bÄde elevernas svar samt texterna och de tillhörande frÄgorna utifrÄn en analysmodell dÀr jag undersöker och analyserar de genrer och ord som anvÀnds.    AndrasprÄkseleverna klarar av provet sÀmre Àn vad förstasprÄkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende pÄ vilka genrer det gÀller och Àven förstasprÄkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krÀvande uppgifterna. Min undersökning har visat att bÄde genrekunskap, ordkunskap och kÀnnedom om innehÄllet i en text Àr viktigt för hur bra man lyckas med lÀsförstÄelsen..

Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.

De senaste Ären har varumÀrkets vÀrdeskapande förmÄga fÄtt en allt större uppmÀrksamhet.Oavsett om det Àr produkter eller tjÀnster som ett företag erbjuder sÄ krÀver dagens ökandekonkurrens att man pÄ ett effektivt sÀtt kan sÀrskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ÀrnÄgot som har lett till att varumÀrket som konkurrensmedel har fÄtt en allt större roll förföretagen, dÄ allt fler har insett att ett starkt varumÀrke Àr en förutsÀttning för att kunnakonkurrera pÄ lÄng sikt.NÀr man vill bygga och underhÄlla ett starkt varumÀrke bör ett av dem frÀmsta mÄlen vara attförsöka se till att företagets varumÀrkesidentitet överensstÀmmer med kundernasvarumÀrkesimage för att pÄ sÄ sÀtt minimera ett eventuellt gap mellan dessa tvÄ. VÄrt syftemed denna uppsats har varit att nÀrmare undersöka detta problemomrÄde.För att Ästadkomma vÄrt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumÀrke, vilken varumÀrkesidentitet man har samt vaddet Àr man vill förmedla genom sitt varumÀrke. Sedan har vi jÀmfört företagets önskadevarumÀrkesidentitet med kundernas uppfattning av varumÀrket, sÄ kallad varumÀrkesimage.VÄr uppfattning av Taxi Göteborgs varumÀrkesidentitet grundar sig pÄ en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som Àr anstÀlld som försÀljnings och kundansvarig pÄföretaget.

Kunskap om den palliativa vÄrden behövs för att kunna tillfredsstÀlla den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingÄr att frÀmja patientens hÀlsa och se till att patienten upplever bÀsta möjliga vÀlbefinnande vid livets slut. Den palliativa vÄrden innebÀr bland annat att sjuksköterskan utmanas i vÄrdandet av patienters döendeprocesser. Syftet Àr att beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskan i sitt vÄrdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar bÄde likheter och skillnader i resultatet av studier.

ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.