SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Det finns flera anledningar till varför företag ska satsa pÄ mÄngfald. Det handlar bland annat om att företag fÄr en ökad kreativitet och innovationsförmÄga som leder till att företagens struktur blir flexiblare. Den ökade kreativa och innovativa förmÄgan uppstÄr dÄ företag blandar olika perspektiv, erfarenheter, bakgrunder, nationaliteter, Älder etc. Dvs. en personalsammansÀttning bestÄende av mÄngfald.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sÄng, samverkan samt olika förhÄllningssÀtt som förekommer i arbetet med mÄngkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollÀrare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten pÄ förskolan och vid sÄngsamlingar. Syftet har Àven varit att undersöka vilken begreppsförstÄelse förskollÀrarna har kring nÄgra begrepp som förekommer i talet om mÄngkultur och hur den förstÄelsen pÄverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mÄngkulturellt land i mÄnga Är, men att den svenska skolan Ànnu inte kommit sÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration. Det har Àven framkommit att förskollÀrarna ser pÄ barnens kulturella bakgrund pÄ skilda sÀtt och att mÄngfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien Àr baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Uppsatsen beskriver vad hedgefonder Àr och undersöker likheter och skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder under perioden 2002-2006. DÀrefter jÀmförs amerikanska hedgefonder med index samt riskfria tillgÄngar under perioden 2000-2003 med syftet att undersöka vad som hÀnder med hedgefonder under en period nÀr börsen sjönk..

Vid ett företagsförvÀrv mÄste bÄda företagets anstÀllda integreras, sÄ att respektive expertkunskap kommer bÄda företagen tillgodo. FrÄgor rörande hur anstÀllda ska integreras blir dock ofta förbisedda under de förhandlingar som föregÄr uppköpet. I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur företag verksamma inom IT- och telekombranschen hanterar företagsförvÀrv och integration av det uppköpta företagets anstÀllda, samt om organisationskulturen pÄverkar integrationsprocessen. UtifrÄn ett organisatoriskt perspektiv beskrivs vilka skillnader och likheter som kan identifieras i integrationsprocessen vid förvÀrv inom IT- och telekombranschen. Dessa skillnader stÀlls dels mot befintliga teorier, som fokuserar pÄ tillverkande företag, och dels mot fallföretagens sÀtt att hantera integrationsprocessen.

Manöverkrigföring Àr ett vedertaget begrepp inom militÀr teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jÀmföra tvÄ operationer som baseras pÄ manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gÄngen som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slÄ en jÀmbördig motstÄndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring Ànnu en gÄng den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den hÀr uppsatsen Àr en komparativ fallstudie baserad pÄ kvalitativ textanalys. BÄda operationerna beskrivs för att sedan jÀmföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att sÄvÀl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade pÄ teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror pÄ presenteras..

Arbetets syfte Àr att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila fÀrgningstekniken bogolan frÄn Mali dÀr intervju och litteratur stÀlls emot varandra. Syftet Àr att ta reda pÄ om malis befolkning Àr medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers vÀrde för mÀnniskor dÀrför jÀmförs textilen med tvÄ andra textila hantverk nÀrmare bestÀmt kelimmattor frÄn Kurdistan och batik frÄn Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som pÄtrÀffas mellan de tre textilierna. UtifrÄn en kvalitativ metod med ett deduktivt förhÄllningssÀtt genomfördes en sammanstÀllning av det insamlade materialet frÄn litteratur och frÄn halv-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag hanterar personalens korttidsfrÄnvaro, det vill sÀga den frÄnvaro som inte beror pÄ sjukdom. En jÀmförelse kommer göras mellan tre olika organisationer för att se eventuella likheter/skillnader samt i förhÄllande till teorin. Författarna anser att en jÀmförelse av tre helt olika organisationer Àr intressant dÄ de antar att problemen med kortidsfrÄnvaro generellt Àr densamma. Det vill sÀga att problem med frÄnvaro finns i alla organisationer, men hur hanteringen av den kan skilja sig Ät mellan företagen..

Bakgrund och Problem: MÄnga stora företag skriver nuförtiden vÀldigt mycket om CorporateSocial Responsibility, det vill sÀga socialt ansvar. CSR Àr frivilliga upplysningar som företagkan kommunicera pÄ olika sÀtt. Internet har under de senaste decennierna blivit allt merpopulÀrt, och det Àr vanligt att företag kommunicerar CSR via deras hemsidor. Företagenskriver en del men i praktiken skiljer sig CSR-kommunikationer med faktiska handlingarna.De som ofta övervakar och avslöjar företagens brister i sina CSR- kommunikation Àr frÀmstmedia. Kalla fakta i TV4 har i början av Äret avslöjat att mÄnga svenska företag sÀljer dunprodukter vars dun plockats frÄn levande fÄglar.

              Syftet med studien Àr att fÄ en bild, genom en enkÀt, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation nÀr det gÀller lÀxor, stress, betyg och svÄrighetsgrad i kÀrnÀmnena.I forskningsöversikten framkommer det att begreppet lÀxa kan tolkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Det samma gÀller begreppet stress . Forskning kring lÀxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frÄnskjuter sig till och med sina resultat om lÀxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet bÄde har otydliga fördelar och nackdelar dÄ nÄgon konsensus inte finns.

Författare: Magnus Gustafsson Niclas HagelHandledare: Thomas KnollExaminator: Martin DanielssonTitel: Al-Jazeera och CNN - En jĂ€mförande fallstudie i krigsjournalistikTyp av rapport: C - uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: Höstterminen 2008Sektion: Sektionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lleSyfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera och jĂ€mföra al-Jazeeras och CNN:sbevakning av en hĂ€ndelse i Afghanistankonflikten för att kunnaredogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorerpĂ„verkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektivkommer ocksĂ„ att göras.Metod: Fallstudie har tillĂ€mpats som huvudsaklig metod och vid analysav material har innehĂ„llsanalys och kritisk diskursanalys anvĂ€nts.Slutsatser: Efter att ha jĂ€mfört de tvĂ„ nyhetskanalerna kan vi tydligt se attdet finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikansktflyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansknyhetskanal visar att deras rapportering pĂ„verkas av detamerikanska medieklimatet dĂ€r en neutral krigsrapportering kanses som stötande och journalister stĂ€ndigt utsĂ€tts förpĂ„tryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydligalikheter mellan kanalerna..

En rapport med internationella mÀtningar frÄn Skolverket (2012) visar att elevers lÀsförmÄga har minskat. Vi tycker oss ha sett ett samband med Skolverkets rapport och vad vi sett under den verksamhetsförlagda utbildning dÀr vi har noterat att det finns mÄnga elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga tvÄ skolors arbetssÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning samt deras hantering av misstÀnkta lÀs- och skrivsvÄrigheter för att se om det skiljer sig Ät.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning omkring lÀs- och skrivinlÀrningens grunder och metoder samt definition, utredning och ÄtgÀrder av lÀs- och skrivsvÄrigheter.Materialet för undersökningen bestÄr av enkÀter till lÀrarna i de bÄda skolorna, observationer samt en intervju. Materialet har granskats med avseende pÄ skillnader mellan skolorna för att se om arbetssÀttet vid lÀs- och skrivinlÀrning och tillvÀgagÄngssÀttet vid hantering av misstÀnkta lÀs- och skrivsvÄrigheter skiljer sig Ät.Resultatet visade att vi kunde se bÄde likheter och skillnader mellan skolorna avseende lÀs- och skrivundervisningen samt att utredningen av lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr densamma pÄ de bÄda skolorna..

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som bestÄr av Ätta portrÀttfotografier, krÀvdes kunskap om hur dokumentÀra portrÀttbilder och portrÀttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. UtifrÄn den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av portrÀtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovÀrdigheten pÄ bilderna skulle uppfattas beroende av genre. DÀrefter genomfördes en enkÀtundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvÀrderades och som resulterade i att frÄgestÀllningen besvarades. FrÄgestÀllningen löd pÄ följande sÀtt.Vilka skillnader och likheter finns det dÄ man fotograferar portrÀtt i den dokumentÀra genren gentemot reklambilder? PÄverkas trovÀrdigheten i bilden beroende pÄ vilken genre det Àr frÄgan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och frÀmst skillnaderna mellan genrerna Àr bland annat bildernas format, retuschering, ljussÀttning, fÀrg eller svartvita portrÀtt, portrÀttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har pÄverkat trovÀrdigheten i bilderna pÄ olika sÀtt, beroende pÄ genre..