VÄrt syfte med detta arbete Àr att jÀmföra hur den medvetna sprÄkstimulerande verksamheten ser ut i tvÄ förskolor. Vi kommer att undersöka sprÄkstimuleringen pÄ en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedagogerna med sprÄkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i sprÄkstimuleringen hos en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med bÄde intervjuer av totalt fyra pedagoger men ocksÄ kompletterande observationer av nÄgra för verksamheten naturliga vardagssituationer.

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrÄn förskollÀrarnas Äsikter och tankar om hur de anvÀnder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det anvÀnds. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som vi gjort med Ätta förskollÀrare pÄ Ätta förskolor. UtifrÄn resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom anvÀndningen av musik i förskolan. En likhet som upptÀcktes var att musiken anvÀnds och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader pÄ hur ofta samlingar med musikaktiviteter anvÀnds, dÄ en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill Àven undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anstÀllda och cheferna. För att ta reda pÄ detta anvÀnder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter pÄ svenska: TjÀnsteman anvÀnds eftersom den berör handlingsutrymme och Àr en omdebatterad teori.

I vÄr uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. VÄr fokus har legat pÄ att studera hur den övergripande chefen pÄ respektive företag har hanterat den situation som uppstÄtt under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera Àr ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende pÄ det problemomrÄde vi valt Àndrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna sÄg som mest grundlÀggande under samma process. Under vÄr studie har vi sett bÄde likheter och skillnader mellan de olika cheferna.

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.

Syftet Àr att undersöka hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivtillÀgnandet i svenska ur ett andrasprÄksperspektiv i en förstaklass. Jag vill ocksÄ undersöka om lÀrarnas förestÀllningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frÄgestÀllningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lÀrarnas arbete med lÀs- och skrivutvecklingen? ? Hur sÀger sig lÀrarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lÀrare som arbetade pÄ tre olika skolor och jag observerade alla lÀrarna, tvÄ av lÀrarna observerade jag vid tvÄ tillfÀllen och tvÄ av lÀrarna observerade jag vid varsitt tillfÀlle.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fÀngslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjÀlp av den terrorstÀmplade gerillan ONLF. HÀndelsen fick stor uppmÀrksamhet i svenska medier.  Vi ville med vÄr undersökning studera om morgontidningar, i vÄrt fall Dagens Nyheter, tar efter kvÀllstidningarnas sÀtt att rapportera om stora hÀndelser. Vi valde ut Ätta artikelsidor eller uppslag ur de bÄda tidningar att analysera och formulerade följande frÄgestÀllningar:Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfÄngatagande, rÀttegÄng, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut?Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut frÄn Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gÀllande tabloidisering?UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag dÀr vi stÀllde vi frÄgor till texterna som vi hade formulerat utifrÄn begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade.Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter.

LÀkemedelsindustrins skuldsÀttningsgrad lÄg Är 2006 pÄ 1,2, medan den förfastighetsbranschen var 5,3. Trots att studier pÄgÄtt under en lÀngre tid har ingen givit enkomplett förklaring till vilka faktorer som pÄverkar ett företags kapitalstruktur. Kanske berordet pÄ att den verklighet som studeras ofta Àr mycket mÄngskiftande och förÀnderlig. DÀremothar ett antal enskilda undersökningar genomförts vars slutsatser pekar pÄ att vissa faktoreroavsett bransch har större betydelse Àn andra. Vi finner det dÀrför intressant att jÀmföra de tvÄmotpolerna lÀkemedels- och fastighetsbranschen med avseende pÄ ett antal sÄdana generellafaktorer.

NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..

Syftet med uppsatsen Àr att teoretiskt avgöra om underrÀttelsefrÄgorna, de Ätta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. FrÄgorna skall svara mot den frÄgestÀllning beslutsfattaren stÀller till ledningsstödsystemet för att uppnÄ framtida förmÄgor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmÄgor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmÄgor Är 2010. FörmÄgorna Àr identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekrÀfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrÄn sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.