Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass dÀr det finns svenska och norska elever samt om vi finner nÄgra likheter och skillnader i lÀndernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet nÀr det gÀller arbetssÀtt och metoder samt hur de ser pÄ lÀs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lÀrarutbildningarna i respektive land Àr uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om lÀs- och skrivundervisning samt olika arbetssÀtt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers lÀs- och skrivlÀrande samt arbetssÀtt och metoder inom detta.

För dagens högmjölkande kor Àr sinlÀggningen och sinperioden riskperioder för mastit. Om spenarna lÀcker vid sinlÀggningen ökar risken för att patogener koloniserar juvret och ger upphov till mastit. Mer kunskap om mjölksynteshÀmmare och hur de samverkar med andra faktorer som reglerar mjölkbildningen skulle kunna förbÀttra skötseln av mjölkkor, antingen genom att uppnÄ snabbare mjölksynteshÀmning och undvika mjölklÀckage eller genom att hindra hÀmmarnas verkan och fÄ en lÀngre laktation. Det senare skulle medföra fÀrre sinlÀggningar under kons livstid. TvÄ molekyler, ?feedback inhibitor of lactation? (FIL) och serotonin, har setts hÀmma mjölkbildningen.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att unersöka och analysera förstasprÄks- och andrasprÄkselevers resultat pÄ nationella provets lÀsförstÄelsedel i svenska och svenska som andrasprÄk för att se om det finns nÄgra skillnader och/eller likheter i deras lÀsförstÄelse och om de i sÄ fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrÄdets betydelse för lÀsförstÄelsen.    I min undersökning anvÀnder jag mig av tjugo elevers lÀsförstÄelseprov frÄn nationella provet 2010. Jag har rÀttat proven och analyserat bÄde elevernas svar samt texterna och de tillhörande frÄgorna utifrÄn en analysmodell dÀr jag undersöker och analyserar de genrer och ord som anvÀnds.    AndrasprÄkseleverna klarar av provet sÀmre Àn vad förstasprÄkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende pÄ vilka genrer det gÀller och Àven förstasprÄkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krÀvande uppgifterna. Min undersökning har visat att bÄde genrekunskap, ordkunskap och kÀnnedom om innehÄllet i en text Àr viktigt för hur bra man lyckas med lÀsförstÄelsen..

De senaste Ären har varumÀrkets vÀrdeskapande förmÄga fÄtt en allt större uppmÀrksamhet.Oavsett om det Àr produkter eller tjÀnster som ett företag erbjuder sÄ krÀver dagens ökandekonkurrens att man pÄ ett effektivt sÀtt kan sÀrskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ÀrnÄgot som har lett till att varumÀrket som konkurrensmedel har fÄtt en allt större roll förföretagen, dÄ allt fler har insett att ett starkt varumÀrke Àr en förutsÀttning för att kunnakonkurrera pÄ lÄng sikt.NÀr man vill bygga och underhÄlla ett starkt varumÀrke bör ett av dem frÀmsta mÄlen vara attförsöka se till att företagets varumÀrkesidentitet överensstÀmmer med kundernasvarumÀrkesimage för att pÄ sÄ sÀtt minimera ett eventuellt gap mellan dessa tvÄ. VÄrt syftemed denna uppsats har varit att nÀrmare undersöka detta problemomrÄde.För att Ästadkomma vÄrt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumÀrke, vilken varumÀrkesidentitet man har samt vaddet Àr man vill förmedla genom sitt varumÀrke. Sedan har vi jÀmfört företagets önskadevarumÀrkesidentitet med kundernas uppfattning av varumÀrket, sÄ kallad varumÀrkesimage.VÄr uppfattning av Taxi Göteborgs varumÀrkesidentitet grundar sig pÄ en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som Àr anstÀlld som försÀljnings och kundansvarig pÄföretaget.

Kunskap om den palliativa vÄrden behövs för att kunna tillfredsstÀlla den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingÄr att frÀmja patientens hÀlsa och se till att patienten upplever bÀsta möjliga vÀlbefinnande vid livets slut. Den palliativa vÄrden innebÀr bland annat att sjuksköterskan utmanas i vÄrdandet av patienters döendeprocesser. Syftet Àr att beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskan i sitt vÄrdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar bÄde likheter och skillnader i resultatet av studier.

ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhÄllningssÀtt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data dÀr tre förskollÀrare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet pÄvisade bÄde skillnader och likheter i pedagogernas förhÄllningssÀtt som vÀckte intressanta infallsvinklar utifrÄn ett genusperspektiv. Resultatet pekade pÄ de olika förhÄllningssÀtt som pedagogerna hade dÀr slutsatsen var att det fanns mÄnga olika, men bra sÀtt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att fÄ alla barn, flickor som pojkar, inkluderade..

Det finns flera anledningar till varför företag ska satsa pÄ mÄngfald. Det handlar bland annat om att företag fÄr en ökad kreativitet och innovationsförmÄga som leder till att företagens struktur blir flexiblare. Den ökade kreativa och innovativa förmÄgan uppstÄr dÄ företag blandar olika perspektiv, erfarenheter, bakgrunder, nationaliteter, Älder etc. Dvs. en personalsammansÀttning bestÄende av mÄngfald.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

NÀr Fröbel var verksam gick han metodiskt tillvÀga genom att tillhandahÄlla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lÀrarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick dÄ ett fritt sÀtt att arbeta pÄ. Det var alltsÄ ett fritt skapande som förelÄg.

LantmÀteritaxan gÀller för hela Sverige och innebÀr att kostnaden för en förrÀttning ska vara likvÀrdig med hÀnsyn till Àrendets karaktÀr och komplexitet, oberoende var förrÀttningen genomförs i Sverige. I verkligheten kan priset pÄ en förrÀttning variera stort beroende pÄ var i landet förrÀttningen utförs.Syftet med studien var att beskriva hur fördelningen av förrÀttningskostnader pÄ olika arbetsmoment hanteras samt om det skiljer sig Ät mellan tvÄ statliga lantmÀterikontor. Studien har valt att jÀmföra Stockholm och VÀxjö eftersom Stockholm ligger i de högre nivÄerna i förrÀttningskostnader och VÀxjö ligger i de lÀgre nivÄerna. Syftet uppnÄddes med hjÀlp av fyra forskningsfrÄgor.Studien har anvÀnt en juridisk metod för att fÄ kÀnnedom och förstÄelse kring regelverket inom ÀmnesomrÄdet. I studien har det Àven valts att anvÀnda en kvantitativ fallstudie i kombination med en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med detta examensarbete Àr att nÀrmare granska lÀrares uppfattning om begreppet god lÀrandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gÄ tillvÀga för att skapa en sÄdan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) Vad definierar en god lÀrandemiljö? 2) Hur kan lÀrare bidra till en god lÀrandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt för att bidra till en god lÀrandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare i Ärskurs ett till fem som alla arbetar pÄ samma skola. De intervjuade lÀrarna valdes ut genom strategiskt urval, dÀr de styrande variablerna var Ärskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lÀrarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lÀrandemiljö i jÀmförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra elever i grundskolan uppfattar det engelska sprÄket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi valt att anvÀnda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans Är 1, 3 och 5. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr följande;Hur ser nÄgra elevers attityder ut till det engelska sprÄket i grundskolan, förÀndras de och i sÄdana fall hur?Hur ser nÄgra elevers förvÀntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans Är 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna stÀller sig positiva till Àmnet engelska och dess anvÀndningsomrÄden. De anser att det Àr viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller Äka utomlands men ocksÄ för att kunna kommunicera med mÀnniskor med ett annat modersmÄl.

I denna uppsats undersökt vilka likheter och skillnader som finns i texter till barn skrivna av författarna Carl Michael Bellman och Magnus Uggla. UtgÄngspunkten Àr att med hjÀlp av tillfÀllesdiktens ramar jÀmföra ett antal av Bellmans dikter med varandra samt att jÀmföra framför allt vaggvisan med Ugglas text. Inledningsvis granskas texterna enskilt och dÀrefter stÀlls de mot varandra..