Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhÄllningssÀtt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data dÀr tre förskollÀrare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet pÄvisade bÄde skillnader och likheter i pedagogernas förhÄllningssÀtt som vÀckte intressanta infallsvinklar utifrÄn ett genusperspektiv. Resultatet pekade pÄ de olika förhÄllningssÀtt som pedagogerna hade dÀr slutsatsen var att det fanns mÄnga olika, men bra sÀtt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att fÄ alla barn, flickor som pojkar, inkluderade..

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

NÀr Fröbel var verksam gick han metodiskt tillvÀga genom att tillhandahÄlla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lÀrarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick dÄ ett fritt sÀtt att arbeta pÄ. Det var alltsÄ ett fritt skapande som förelÄg.

Frisörers arbete med preparat som pÄverkar hÄrets kemiska uppbyggnad ökar och dÀrmed Àven felbehandlingar pÄ salonger. Detta skapar frÄgor kring frÄn gymnasieutbildningen nyexaminerade frisörers kunskaper kring hur frisörers arbetsmaterial, det vill sÀga kunden, fungerar i samverkan med den kemiska behandling som utförs. Forskning kring hÄr finns dÄ produktionen av produkter Àr enorm, men frÄgan Àr om frisörerna som anvÀndare av produkterna sitter pÄ kunskapen kring hÄret och om de anvÀnder den kunskapen nÀr de arbetar med kunden.Fokus som anvÀnts i studien Àr grundade pÄ tre omrÄden. Dessa presenteras som: Kund som helhet eller bara hÄr? Undervisningens styrkor och svagheter samt Yrkesutövandets förutsÀttningar.Resultaten visar respondenters erfarenheter i arbetets fokusomrÄden utifrÄn utbildningens inriktning.

LantmÀteritaxan gÀller för hela Sverige och innebÀr att kostnaden för en förrÀttning ska vara likvÀrdig med hÀnsyn till Àrendets karaktÀr och komplexitet, oberoende var förrÀttningen genomförs i Sverige. I verkligheten kan priset pÄ en förrÀttning variera stort beroende pÄ var i landet förrÀttningen utförs.Syftet med studien var att beskriva hur fördelningen av förrÀttningskostnader pÄ olika arbetsmoment hanteras samt om det skiljer sig Ät mellan tvÄ statliga lantmÀterikontor. Studien har valt att jÀmföra Stockholm och VÀxjö eftersom Stockholm ligger i de högre nivÄerna i förrÀttningskostnader och VÀxjö ligger i de lÀgre nivÄerna. Syftet uppnÄddes med hjÀlp av fyra forskningsfrÄgor.Studien har anvÀnt en juridisk metod för att fÄ kÀnnedom och förstÄelse kring regelverket inom ÀmnesomrÄdet. I studien har det Àven valts att anvÀnda en kvantitativ fallstudie i kombination med en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med detta examensarbete Àr att nÀrmare granska lÀrares uppfattning om begreppet god lÀrandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gÄ tillvÀga för att skapa en sÄdan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) Vad definierar en god lÀrandemiljö? 2) Hur kan lÀrare bidra till en god lÀrandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt för att bidra till en god lÀrandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare i Ärskurs ett till fem som alla arbetar pÄ samma skola. De intervjuade lÀrarna valdes ut genom strategiskt urval, dÀr de styrande variablerna var Ärskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lÀrarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lÀrandemiljö i jÀmförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra elever i grundskolan uppfattar det engelska sprÄket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi valt att anvÀnda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans Är 1, 3 och 5. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr följande;Hur ser nÄgra elevers attityder ut till det engelska sprÄket i grundskolan, förÀndras de och i sÄdana fall hur?Hur ser nÄgra elevers förvÀntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans Är 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna stÀller sig positiva till Àmnet engelska och dess anvÀndningsomrÄden. De anser att det Àr viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller Äka utomlands men ocksÄ för att kunna kommunicera med mÀnniskor med ett annat modersmÄl.

Detta arbete har identifierat fyra betydande faktorer vars verkan resulterat i att de intervjuade smÄföretagen valt att inte organisera miljöarbetet enligt ISO 14001 standarden: fragmenterad kunskap om miljöproblem.

I denna uppsats undersökt vilka likheter och skillnader som finns i texter till barn skrivna av författarna Carl Michael Bellman och Magnus Uggla. UtgÄngspunkten Àr att med hjÀlp av tillfÀllesdiktens ramar jÀmföra ett antal av Bellmans dikter med varandra samt att jÀmföra framför allt vaggvisan med Ugglas text. Inledningsvis granskas texterna enskilt och dÀrefter stÀlls de mot varandra..

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

För dagens högmjölkande kor Àr sinlÀggningen och sinperioden riskperioder för mastit. Om spenarna lÀcker vid sinlÀggningen ökar risken för att patogener koloniserar juvret och ger upphov till mastit. Mer kunskap om mjölksynteshÀmmare och hur de samverkar med andra faktorer som reglerar mjölkbildningen skulle kunna förbÀttra skötseln av mjölkkor, antingen genom att uppnÄ snabbare mjölksynteshÀmning och undvika mjölklÀckage eller genom att hindra hÀmmarnas verkan och fÄ en lÀngre laktation. Det senare skulle medföra fÀrre sinlÀggningar under kons livstid. TvÄ molekyler, ?feedback inhibitor of lactation? (FIL) och serotonin, har setts hÀmma mjölkbildningen.

Alla elevers förutsÀttningar och behov Àr olika. Skolan stÄr dÀrför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hÀnsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen sÀger att kunskapsutveckling bÀst sker vid en nivÄ som ligger strax över elevensegen förmÄga. För att kunna utnyttja denna insikt krÀvs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin lÀsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lÀrare-elev-förÀlder. Att ge förÀldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlÀrningsprocess kan fÄ betydande effekter pÄ mÄnga plan.