Omkring 10 % av alla elever kÀnner sig mobbade i skolan, det hÀr en siffra som Àr pÄ tok för hög. Vi vill genom det hÀr arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förstÄelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill Àven se eventuella skillnader och likheter mellan Äldrarna inom Àmnet mobbning. Vi har anvÀnt oss av elev- enkÀtundersökning och intervjuat verksamma lÀrare och pedagoger. VÄrt resultat visar att 10 % kÀnner sig mobbade pÄ den skolan dÀr vi genomförde enkÀtundersökningen.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka tÀnkbara orsaker till skillnader och likheter i svenska konsumentföretags val att anpassa och/eller standardisera sin marknadsföring till den amerikanska marknaden, samt dÀrefter undersöka om dessa orsaker har ett samband med hur och om företagen vÀljer att anvÀnda sig av sitt svenska ursprung som marknadsföringsmedel..

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehÄll och kunskapskrav ? det vill sÀga de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför ? i undervisningen. VÄr litteraturgenomgÄng visar att det undervisningsinnehÄll som lÀrare i idrott och hÀlsa ofta anvÀnder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehÄll, i och med detta, missgynnas och fÄr för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgÄngspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa framhÄller.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

I denna uppsats analyseras och jÀmförs fyra olika gymnasielÀroböcker inom historieÀmnets A-kurs. En vÀsentlig avgrÀnsning som görs Àr att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att belysa skillnader och likheter lÀromedlen emellan, med avseende pÄ presentation och historiesyn. En mÄlsÀttning med studien Àr vidare att den ska kunna ha en praktisk anvÀndning genom att underlÀtta valet av lÀroböcker för gymnasielÀrare. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture LÄngströms lÀroboksanalys, hÀmtad ur hans avhandling Författarröst och lÀrobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

I studien undersöks tvÄ förskolor utifrÄn ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva tvÄ lÀskulturer dÀr flickors och pojkars möjligheter i relation till den rÄdande lÀskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrÄn ett etnografiskt arbetssÀtt genom observationer av bilderbokslÀsning i tvÄ förskolor. Ytterligare empiri insamlades nÀr en förskollÀrare frÄn varje förskola intervjuades om lÀsning och deras intention med bilderbokslÀsning. Resultatet visar att lÀskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

Denna uppsats behandlar tidskriften PopulÀr Historia. Tidskriften anvÀnds av mÄnga skolor och jag har sjÀlv anvÀnt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A pÄ gymnasiet. För att fÄ en bra bild av bÄde PopulÀr Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jÀmförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.InnehÄllet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstÄnd med kursplanen utan skiljer sig pÄ mÄnga punkter.

SamhÀllet och vÀrlden vi lever i Àr förÀnderlig, kanske mer Àn nÄgonsin. Det finns en strÀvan efter tÄlighet och snabb ÄterhÀmtning för att pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt hantera hÀndelser och förÀndringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhÀllen kan anses framstÄ som önskvÀrda i en förÀnderlig vÀrld. DÄ samhÀllen bestÄr av mÀnniskor kan det antas att robusta mÀnniskor skapar goda förutsÀttningar för robusta samhÀllen.Syftet med denna studie Àr att fÄ mer kÀnnedom om hur en robust mÀnniska upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhÀlle och en robust mÀnniska. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys.

Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkÀt till fyra olika program pÄ en gymnasieskola kunde skillnader och likheter pÄvisas mellan dessa. Resultat som enkÀtundersökningen visar Àr till exempel att förekomsten av mobbning var som störst pÄ ett studieförberedande program och som minst pÄ ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat Àr att elever pÄ ett kvinnligt dominerat program Àr mer benÀgna att ingripa vid mobbningssituationer jÀmfört med elever pÄ ett manligt dominerat program..

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoÀng, LÀrareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan tvÄ förskolor och förskolelÀrare som arbetar dÀr och deras syn pÄ den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och PilÀngens förskola i Limhamn.