Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Debatten i media om byggbranschen, har de senaste Ären kÀnnetecknats av skandaler sÄsom kartellavslöjanden, kvalitetsbrister samt skenande kostnader. Den kritik som har framförts till aktörerna inom byggbranschen pekar ofta pÄ att tillvaratagandet av erfarenheter frÄn genomförda projekt inom företagen Àr lÄg. Författarens examensarbete initierades för att undersöka hur Skanska Sverige AB region Hus Norr distriktet VÀsternorrland/JÀmtland arbetar med erfarenhetsÄterföring inom distriktet, samt hur detta arbete genomförs inom Skanska Sverige ABŽs övriga husregioner. Ur detta följer syftet för examensarbetet: Att utreda varför systemet för erfarenhetsÄterföring inte anvÀnds i tillrÀckligt hög utstrÀckning inom byggbranschen. De metoder som författaren anvÀnde sig av i examensarbetet var: studerande av anteckningar frÄn tidigare genomförda projekt, ostrukturerade intervjuer, samt en enkÀtundersökning.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

Miljö- och kvalitetsfrÄgor har under en lÀngre tid behandlats av större företag. De senaste Ären har dessa frÄgor Àven fÄtt en mÀrkbar betydelse för smÄ företag. Krav pÄ att företag kan visa upp att de jobbar aktivt med miljö- och kvalitetsfrÄgor kommer bland annat frÄn kunder och allmÀnheten, men det kan Àven vara en förutsÀttning för att kunna vÀxa eller hÄlla sig kvar pÄ marknaden. Med hjÀlp av ett verksamhetssystem styrs arbetet med miljö- och kvalitetsfrÄgor inom företag. En framtida praktisk tillÀmpning av verksamhetssystemet pÄverkas i hög grad av hur involverade företagets medarbetare Àr i arbetet med verksamhetssystemet, dÀrför Àr det betydelsefullt att alla medarbetare görs delaktiga i företagets verksamhetssystem.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Gruvföretaget LKAB har ett behov av en gemensam avvikelsehantering, vilket pÄpekats vid bland annat externa och interna ISO 9001 revisioner. Syftet med denna utredning Àr att ge ett förslag till ett gemensamt systematisk arbetssÀtt med avvikelsehantering, som uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 samt övriga ledningssystem som LKAB Àr certifierade mot. Förslaget ska bygga pÄ teori och befintliga arbetssÀtt, varför dagens arbetssÀtt beskrivs och vÀrderas med hjÀlp av teori, samt rekommendationer ges angÄende vilka befintliga system som bör tillÀmpas Àven i fortsÀttningen. Datainsamling har gjorts genom ett trettiotal intervjuer, studier av databaser och dokument frÄn verksamhetssystemen samt en jÀmförelse med Scania chassi i SödertÀlje. FrÄn studien framkommer att flertalet databaser med syfte att hantera avvikelser finns runt om i LKAB.

Gruvföretaget LKAB har ett behov av en gemensam avvikelsehantering, vilket pÄpekats vid bland annat externa och interna ISO 9001 revisioner. Syftet med denna utredning Àr att ge ett förslag till ett gemensamt systematisk arbetssÀtt med avvikelsehantering, som uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 samt övriga ledningssystem som LKAB Àr certifierade mot. Förslaget ska bygga pÄ teori och befintliga arbetssÀtt, varför dagens arbetssÀtt beskrivs och vÀrderas med hjÀlp av teori, samt rekommendationer ges angÄende vilka befintliga system som bör tillÀmpas Àven i fortsÀttningen. Datainsamling har gjorts genom ett trettiotal intervjuer, studier av databaser och dokument frÄn verksamhetssystemen samt en jÀmförelse med Scania chassi i SödertÀlje. FrÄn studien framkommer att flertalet databaser med syfte att hantera avvikelser finns runt om i LKAB. Andra vanliga arbetssÀtt för att hantera avvikelser Àr loggböcker och aktivitetslistor.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Marinen mÄste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan sÄvÀl nationellt som internationellt.Detta stÀller höga krav pÄ nyanserad anvÀndning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlÀgga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar grÀns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen Àr svÄrdefinierade och tolkas pÄ olika sÀtt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel pÄ faktorer som pÄverkar den enskildes uppfattning om huruvida det Àr ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller ocksÄ vara sÄ att kommandostyrning kommer bÀst till sin nytta vid lÀgre konfliktnivÄer samt vid funktionsledning. För att sÀkerstÀlla ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svÄr överskÄdliga situationer tvingas till delegering av beslutsrÀtten, om hur uppgifter skall lösas till understÀllda chefer.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.