Strukturerat arbetssätt för avvikelse- och problemhantering i LKAB
AvvikelserProblemAvvikelsehanteringProblemhanteringProblemlösningStändiga förbättringarFörbättringarKorrigerande åtgärderTotalkvalitetTQMOffensivKvalitetsutvecklingKvalitetsteknikKvalitetsutvecklingKvalitetsledningssystemMiljöleddningssystem
Gruvföretaget LKAB har ett behov av en gemensam avvikelsehantering, vilket påpekats vid bland annat externa och interna ISO 9001 revisioner. Syftet med denna utredning är att ge ett förslag till ett gemensamt systematisk arbetssätt med avvikelsehantering, som uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 samt övriga ledningssystem som LKAB är certifierade mot. Förslaget ska bygga på teori och befintliga arbetssätt, varför dagens arbetssätt beskrivs och värderas med hjälp av teori, samt rekommendationer ges angående vilka befintliga system som bör tillämpas även i fortsättningen. Datainsamling har gjorts genom ett trettiotal intervjuer, studier av databaser och dokument från verksamhetssystemen samt en jämförelse med Scania chassi i Södertälje. Från studien framkommer att flertalet databaser med syfte att hantera avvikelser finns runt om i LKAB. Andra vanliga arbetssätt för att hantera avvikelser är loggböcker och aktivitetslistor. Ett genomgående drag för dessa är enligt författaren bristen på systematisk hantering av orsakseliminerande åtgärder samt avsaknad av medarbetarnas delaktighet. LKAB arbetar med totalkvalitet, vilket anses vara positivt även om kritik riktas mot att företaget brister i att: ? ha en samsyn på kvalitetsrelaterade begrepp ? involvera samtliga medarbetare i arbetet med ständiga förbättringar ? arbeta systematiskt med ständiga förbättringar inom hela företaget Lösningen på dessa problem är enligt författaren utbildning i totalkvalitet samt ett gemensamt arbetssätt med problemhantering som involverar samtliga medarbetare. Teorier om produkt, kund och kvalitetsbegreppet presenteras bland annat tillsammans med teorier om kvalitetsbristkostnader, avvikelsehantering och ständiga förbättringar. Enligt Sörqvist(2004) och Juran (1989) är avvikelsehantering en form av styrning och ett tillfälligt problem kan anses vara en avvikelse från en accepterad problemnivå. En förbättring är enligt författarna ett genombrott i den accepterade problemnivån som leder till en ny bättre nivå. För att nå denna nivå måste orsakerna till de underliggande kroniska problemen lösas. Enligt Sörqvist så bidrar kroniska problem ofta till dolda kvalitetsbristkostnader, medan de tillfälliga problemen bidrar till de synliga traditionella kvalitetsbristkostnaderna som är enklare att mäta. ISO 9001:2000 gör en koppling mellan åtgärder som eliminerar orsaker till avvikelser och ständiga förbättringar. Sörqvist säger även att de tillfälliga problemen kan vara ett symptom på kroniska problem. Utifrån bland annat dessa teorier dras slutsatsen att sökt förslag till strukturerat arbetssätt bör hantera både inrapportering av problem samt orsakseliminerande åtgärder. Teorin förespråkar utbildning i totalkvalitet, arbete i projekt samt en för verksamheten anpassad och integrerad infrastruktur. Vid intervjuer framkom att systemet bör kräva så lite administration som möjligt. För att uppnå detta föreslås att problem rapporteras in i problemlistor, att förbättringsprojekt startas av kontinuerliga förbättringsgrupper och drivs i ett PDCA hjul. Detta dokumenteras i förtryckta dokumentmallar och som en aktivitet i en aktivitetslista. Arbetssättet introduceras förslagsvis i etapper med start i underhållsfunktionen, för att möjliggöra utvärdering och förbättring. Övriga slutsatser är att det nya arbetssättet och strukturen kan introduceras för företaget i och med en utbildning i totalkvalitet som inleds på ledningsnivå och avslutas med alla medarbetare i företaget.