Erfarenhetsåterföring inom större entreprenadföretag
fallgropar och framgångsfaktorer
Debatten i media om byggbranschen, har de senaste åren kännetecknats av skandaler såsom kartellavslöjanden, kvalitetsbrister samt skenande kostnader. Den kritik som har framförts till aktörerna inom byggbranschen pekar ofta på att tillvaratagandet av erfarenheter från genomförda projekt inom företagen är låg. Författarens examensarbete initierades för att undersöka hur Skanska Sverige AB region Hus Norr distriktet Västernorrland/Jämtland arbetar med erfarenhetsåterföring inom distriktet, samt hur detta arbete genomförs inom Skanska Sverige AB´s övriga husregioner. Ur detta följer syftet för examensarbetet: Att utreda varför systemet för erfarenhetsåterföring inte används i tillräckligt hög utsträckning inom byggbranschen. De metoder som författaren använde sig av i examensarbetet var: studerande av anteckningar från tidigare genomförda projekt, ostrukturerade intervjuer, samt en enkätundersökning. Samtliga metoder genomfördes för att kartlägga arbetet med erfarenhetsåterföring inom Skanska Sverige AB´s olika regioner och skillnader i deras arbetssätt. Erfarenhetsåterföring behandlar företagets förmåga att samla in, strukturera, nyskapa och återanvända kunskap inom företaget. Begreppet erfarenhetsåterföring har en tydlig koppling till teorier om lärande. Definitionen för lärande kan uttryckas som en förändring i agerande hos en person efter att ha tagit del av eller införskaffat ny kunskap. Förbättringsarbete är även det något som berör arbete med erfarenhetsåterföring då det är ett angreppssätt att hantera möjligheter till förbättring inom ett företag eller en organisation. Då förbättringspotentialen kartlagts gäller det att använda sig av ledningssystem som stöttar och underlättar arbete med att ta tillvarata och vidareutveckla tidigare erfarenheter. Analysen av insamlad data visade på att arbetet med erfarenhetsåterföring är lågprioriterat inom samtliga husbyggande regioner. Majoriteten av respondenterna anser dock att arbetet bör prioriteras för att kunna användas som underlag för framtida projekt. Resultaten från analysen sammanfattades i ett antal fallgropar samt framgångsfaktorer, för arbete med erfarenhetsåterföring. Några av fallgroparna som kom fram var bland annat otydligt ledarskap, otydliga mål för arbetet med erfarenhetsåterföring och låg prioritering av arbetet. Viktiga framgångsfaktorer för erfarenhetsåterföring är delaktighet hos personalen ute i projekt för att skapa motivation, att ansvariga föregår med gott exempel gällande erfarenhetsåterföring, samt att erbjuda tillfällen för medarbetare att träffas för att utbyta och kommunicera vidare lärdomar, samt dra nytta av varandras erfarenheter. De rekommendationer som författaren ger till företaget är bland annat att definiera begreppet erfarenhetsåterföring inom företaget för att skapa en enhetlig uppfattning bland alla medarbetare om vad erfarenhetsåterföring innebär. Författaren anser även att det behövs skapas nya enhetliga rutiner för arbetet med erfarenhetsåterföring. Då enhetliga arbetssätt och tydliga mål sedan tidigare finns klargjorda, finns det grundförutsättningar för att kunna vidareutveckla ett framgångsrikt arbete med erfarenhetsåterföring.