Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

The study explores collective action in Sweden between 1980 to 1995 using time-series data from the European Protest and Coercion Database. In spite of severe hardship during the crisis of the early 1990s, Swedish strike-rates declined. However, contention merely shifted from workplaces into the streets; there was indeed a protest movement against austerity, as shown by a series of large demonstrations, and some riots, between 1989 and 1993. Further analysis indicates this movement faded as it was increasingly chanelled into the electoral campaign of the labor pary; having won the 1994 election, the organised labor movement no longer had an interest in sustaining the protest movement against austerity..

Branschen fo?r e-handel av dagligvaror i Sverige uppvisar idag en negativ tillva?xt och endast en marginell andel svenskar har na?gon ga?ng handlat dagligvaror pa? internet. Tidigare forskning har visat att attityder a?r tillfo?rlitliga fo?r att fo?rutspa? individens ko?pbeteende. Konsumentens attityd och uppfattning till branschen kan da?rfo?r vara en del av fo?rklaring till dess negativa tillva?xt och svaga sta?llning.

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt Nørretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utreda vilken innebörd domstolarna har tillmätt de olika anknytningsmomenten samt vilken betydelse respektive anknytningsmoment har tillmätts vid avgörandet huruvida väsentlig anknytning föreligger eller ej. Genom analys av relevanta rättsfall avser jag att på ett överskådligt vis klargöra vad som krävs för att väsentlig anknytning skall anses föreligga. Jag avser även att belysa hur reglerna kan anses vara ett hinder mot EG-rättens fria rörlighet..

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.