This Master?s thesis investigates user education at high school libraries. The aim of this study is to examine user education and the educational approach that librarian?s experience in their teaching. The method used for the study is qualitative interviews with seven high school librarians.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse.

Utifrån ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig själva i sin roll och hur kommunikation används som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lärande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. Då vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhålla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vår studie. Resultatet visar att ledarskap är ett komplext fenomen och går därför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet är beroende av individens egenskaper och hur de tillämpas i ledarskapet.

Den här C-uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilka lärandemöjligheter som finns i ett call-centerföretag. Fokus ligger på utvecklingsinriktat lärande och tre faktorer som ingår i utvecklingsinriktat lärande. Dessa tre faktorer är delaktighet, variation samt kommunikation och variationen påverkar delaktigheten genom att man blir insatt i andra arbetsuppgifter och områden i företaget. Studien genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer, observationer och en handledare med anknytning till ämnet pedagogik. Resultatet visar att möjligheterna till lärande i det undersökta företaget utgörs av god kommunikation mellan kolleger och det goda arbetsklimatet.

The aim with this study is to conduct a text analysis of 40 texts from www.skrivbanken.se . The texts were written by fifteen year old boys and girls in the school subject Swedish. The texts were analyzed from a gender perspective. The differences in contents, the use of concepts, attitudes towards the imposed information and formality were examined.. The theoretical background on expectations on gender roles was used to construct a framework for analyzing the text. The result shows that there were more differences between the individuals in every sex group rather than between the two groups.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare inslag i svenska skolor. Detta examensarbete intar ett lärarperspektiv med syftet att undersöka hur den interaktiva skrivtavlan påverkar lärares syn på undervisning. Fyra lärare har intervjuats kring vilka möjligheter och svårigheter de ser i utvecklingen av de egna undervisningsmetoderna med hjälp av interaktiva skrivtavlor. Andra frågeställningar är hur lärarna ser på interaktivitet och om den interaktiva skrivtavlan används som ett hjälpmedel för att stärka eller utveckla en viss pedagogik.Resultatet för undersökningen visar på att även om lärarnas undervisningsmetoder har utvecklats och blivit mer varierade så är deras pedagogiska grundsyn fortfarande densamma. Interaktivitet innefattar inte bara interagerandet med den interaktiva skrivtavlan utan även den kommunikation och det samarbete som sker mellan elever och lärare.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur kontakten mellan invandrarföräldrar och deras barns skola fungerar. Jag har i mitt arbete utgått från invandrarföräldrarnas synvinkel. Den litteraturstudie som ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör lagar, flyktinginvandring och mottagande av invandrare i Sverige, skolan i Sverige samt skolan i andra länder. Undersökningen består av intervjuer med fem invandrarföräldrar. Intervjuerna är analyserade ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löpande text.

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse..

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet?De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer.Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer.