The aim of this master thesis is to study how teachers in adult education view the phenomenon of information seeking in education. We have interviewed adult education teachers, and the method used when working with the data was phenomenography. We found three categories in our material: 1. Information seeking is the student?s responsibility; 2.

Nilsson, M & Söderlindh, J (2009). Blommor och blad ? en miljard, Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur pedagoger ser på matematik i förskoleverksamheten och hur man arbetar pedagogiskt med matematik. Genom intervjuer tar vi reda på hur åtta pedagoger tänker och arbetar med matematik och med hjälp av olika observationstillfällen får vi inblick i verksamheten på några olika förskolor. Huvudfrågorna som ställs är: ? Hur ser pedagogerna på matematik i förskolan? ? Hur ser det pedagogiska arbetet kring matematik ut i förskolan? ? Hur lyfter pedagogerna fram matematiken i verksamheten? Utgångspunkterna är teorier om hur man arbetar med matematik i förskolan.

Title: Alexander Technique - Different thoughts on the Alexander Technique and its effect on the singing voice. Does singing lessons cause tension in the student? What should you as a teacher consider to avoid situations that cause tension? This examination is based on interviews. The persons who have been interviewed are singing students, singing teachers and teachers in the Alexander Technique. The literature and the interviews describe the Alexander Technique as a method that, with support of a teacher of the Alexander Technique, helps you to recreate the balance between the cranium, neck and spine.

BAKGRUND: Borås brandkårsmuseum var i behov av en ny hemsida med pedagogiska funktioner och användarvänligt gränssnitt. Uppdraget gavs till den pedagogiska institutionen vid högskolan i Borås och resulterade till slut i det här examinationsarbetet. SYFTE: Att skapa en lärande och interaktiv hemsida, främst riktad till skolungdomar, som förmedlar den historia Brandkårsmuseet i Borås representerar. Samtidigt kommer vi att studera den process där vi tillsammans med uppdragsgivarna utformar hemsidans innehåll och funktion METOD: En aktionsbaserad ansats med inspiration av Lev Vygotskijs lärandeteorier. För systemutvecklingen har man utgått från ?Vattenfallsmodellen? och ?Tvåstegsmodellen?.

Med detta arbete har vi försökt att få en fördjupad kunskap om hur ett åtgärdsprogram kan se ut, på vilka elever det görs och hur arbetet går till när man upprättar ett. För att få förståelse för varför det ser ut som det gör idag har vi även tittat på den historiska aspekten. Kortfattat kan man säga att ett åtgärdsprogram är som ett slags kontrakt där skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mål som eleven ska ha nått inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen är att så många som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven själv, ska hjälpa eleven att nå målen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvärdering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad lärare på två olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa är organiserade samt vilka frågor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stämmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lärarna är positivt inställda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhållandevis bra. Dock är uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum".Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Syftet med examensarbetet är få ökad kunskap och förståelse för lärares uppfattning av en god lärmiljö. Vad anser lärarna vara en god lärandemiljö, hur kan en god lärmiljö skapas och vilken betydelse menar lärarna att lärmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning på två likvärdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lärare på respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en relativt samstämmig syn på vad en god lärmiljö är och anser att lärmiljön är av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, trivsel, acceptans och gemenskap är nyckelord för den goda lärmiljön.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur högstadieelevers dataspelande påverkar skolarbetet, samt hur deras förhållande till dataspelande ser ut. En förstudie i form av gruppintervju med två grupper, en pojkgrupp och en flickgrupp har gjorts. Vardera grupp består av tre personer. Två intervjuer har också gjorts med lärare. Utifrån förstudien skapades en enkät till en kvantitativstudie.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser på skolornas likabehandlingsplaner där vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgått ifrån fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hämtat från Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet.

Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva.

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.