Konflikten i Rwanda behöver ses i ett historiskt perspektiv, genom att studera vad som ligger till grund för missnöjet mellan hutuer och tutsier ökar möjligheten till förstÄelse som ger kunskap. Ett flertal aktörer dÀribland militÀren har sin del i den eskalerande situationen samt utlÀndska aktörer: som bistÄr med vapenleveranser och finansiering av militÀra aktiviteter samt soldatstyrkor. FN: s fredsbevarande styrka UNAMIR kommer för att övervaka det undertecknade fredsavtalet, dock bryts avtalet och konfliktsituationen förvÀrras. Uppsatsens Àmne Àr att studera bakomliggande orsaker till konflikten i Rwanda. Syftet Àr utifrÄn Mary Kaldors (2000) forskning, att undersöka varför maktkampen mellan hutuer och tutsier eskalerade efter inbördeskriget 1990 som sedermera utlöste folkmordet 1994 samt undersöka FN: s möjligheter till att skapa fred.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 pÄverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svÄrare att fÄ lÄn beviljade samtidigt som lÄnevillkoren försÀmrades. Detta borde pÄverka företagens finansiering dÄ de inte har samma möjlighet att vÀlja sin kapitalstruktur och pÄ sÄ sÀtt utnyttja de fördelar som lÄnefinansiering medför. Vidare Àr det fortfarande oklart vad som pÄverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns fÄ kvalitativa studier gjorda inom Àmnet varför det Àr av intresse att studera kapitalstrukturen och dess pÄverkande faktorer ur ett djupare perspektiv.Syfte: Syftet med studien Àr att studera vilka faktorer som pÄverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förÀndrats till följd av finanskrisen 2008.Metod: Studiens metod Àr av kvalitativ karaktÀr och Ätta företag har deltagit. För att uppnÄ studiens syfte har en representant frÄn respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat.Slutsats: En mÀngd olika faktorer pÄverkar valet av kapitalstruktur men den frÀmsta faktorn Àr verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsÀttningar bolaget har.

Bakgrund: ?Venture capitalists? Àr en typ av riskkapitalister som specialiserar sig pÄ investeringar i unga och smÄ högriskföretag. Riskkapitalister hjÀlper företag som har svÄrt att fÄ finansiering pÄ annat sÀtt, till exempel frÄn banken. De har dÀrför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera pÄ riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens vÀrdering av företagets prestation nÀr de har en övervakande roll i bolaget, det vill sÀga dÄ de har en plats i styrelsen.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrofett faktum. TrÀd blÄste ner och mÄnga skogsÀgare förlorade Ätskilliga hektar skog. Elledningarnasom strÀcker sig genom den smÄlÀndska skogen blev ett lÀtt byte för stormen. Endel elbolag har valt att satsa pÄ driftsÀkerhet genom att grÀva ner elledningar. Det pratas omhöga kostnader vid nedgrÀvning av elledningar men det mÄste finnas anledning till att ettantal elbolag valt att inte grÀva ner sina elledningar.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

För att skapa fler jobbtillfÀllen och driva pÄ BNP-tillvÀxten i Sverige krÀvs det att smÄ och medelstora företag fÄr möjligheten att utvecklas och vÀxa. För att klara det krÀvs det mer kapital frÄn venture capital-marknaden, som Àr den viktigaste kÀllan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa Är för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande:Hur har finanskrisen och den pÄgÄende eurokrisen pÄverkat venture capital-bolagens investeringsprocess?Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pÄgÄende skuldkrisen i Europa pÄverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad.

VÄr uppsats fokuserar pÄ data- och tvspelsbranschen med en inriktning pÄ relationerna mellan spelutvecklare och spelutgivare. Bakgrunden till uppsatsen och studien bygger pÄ att maktbalansen mellan spelutvecklare och spelutgivaren faller i favör för spelutgivaren som ofta kontrollerar bÄde finansiering och distribution av en spelproduktion. Detta skapar en situation dÀr spelutvecklaren, som stÄr för den skapande delen av en spelproduktion, har liten till ingen kontroll över sin egen verksamhet. Denna balans hÄller pÄ att förÀndras genom uppkomsten av nya finansierings- och distributionsalternativ som tillÄter spelutvecklaren att förbigÄ spelutgivarens inblandning i spelproduktionen. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka hur folkfinansiering, digital distribution och mun till mun-marknadsföring pÄverkar spelutvecklares autonomi.

Idag tillÀmpas den s.k. bruksvÀrdeshyran som har sin grund i att lÀgenhetens standard avgörhyran. Företagets produktionskostnader ska ej tas i beaktande vid ett bruksvÀrdessystem. Detmedför bÄde för- och nackdelar för hyresgÀsten. Om företagets kostnader överstigervÀrderingen av de standardhöjande ÄtgÀrderna kan detta inte ÄlÀggas hyresgÀsterna samtidigtsom hyresgÀsterna ej ÄlÀgger en hyresrabatt nÀr ÄtgÀrderna kan avses avbetalad.

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick frÄn fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. FrÄgestÀllningarna var: Hur framstÀlls den samiska kulturen i turismsammanhang i Såpmi? Hur pÄverkas den samiska identiteten av hur kulturen framstÀlls inom turismnÀringen? Hur mycket fÄr samerna sjÀlva vara med och bestÀmma nÀr det kommer till hur kulturen framstÀlls inom turismnÀringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det Àr viktigt att förstÄ hur de har behandlats förr för att kunna förstÄ varför saker och ting Àr som de Àr idag.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

I ett samhÀlle dÀr stÀndig förÀndring sker, lÄter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrÀtten Àr inget undantag, dÄ det frÀmst angÄende det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mÄl: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sÀnkning av aktiekapitalkravet, frÄn 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag Àr lÀmplig. Utredningen som pÄgÄr kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sÀnkning av aktiekapitalkravet Àr lÀmplig kan det fÄ mÄnga konsekvenser, bÄde för interna och externa intressenter.

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gĂ„tt mycket fort. Med övergĂ„ngen till en marknadsekonomi följde en vĂ„g av nystartade företag. Även utlĂ€ndska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 Ă„r efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, har blivit Ă€nnu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmĂ€nhet men speciellt pĂ„ det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Det hÀr arbetet Àr en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av hÀststall. Det grundar sig pÄ ett specifikt fall, och en allmÀn redogörelse för vad som gÀller framgÄr i litteraturstudien. HÀstnÀringen i Sverige vÀxer varje Är och allt fler vill arbeta med sitt intresse. NÀr det ska byggas ett nytt stall och ridhus Àr det svÄrt att veta vilka lagar och regler som gÀller, och hur det ska finansieras. Miljökrav frÀmst gÀllande gödselhantering mÄste uppfyllas. Kraven beror pÄ antal djurenheter och vilket geografiskt omrÄde företaget befinner sig i. BestÀmmelser kring djurskydd varierar ocksÄ med antalet hÀstar som vistas pÄ gÄrden.