Denna studie behandlar Àmnet finansiell bootstrapping av smÄföretag, vilket Àr ett Àmne som fÄtt en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror pÄ att stor del av Sveriges nÀringsliv bestÄr av 99,3 procent smÄföretag, vilket indirekt innebÀr att dessa företag Àr viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten pÄ inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt dÄ företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebÀr.Speciellt nystartade- och smÄföretag kan stöta pÄ problem vid sina finansieringsbehov, dÄ det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. FinansiÀrers utbud av kapital respektive smÄföretagens efterfrÄgan pÄ ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

Titel: Vilken bank vÀljer du?  ? En nyckeltalsanalys av de fyra storbankerna i Sverige  Bakgrund och problem: Under 2008 drabbades vÀrlden av en ekonomisk kris. Krisen har pÄverkat de svenska storbankerna, framförallt genom ökade kreditförluster. De ökade kreditförlusterna uppkom pÄ grund av olika faktorer men framförallt till följd av bankernas exponeringar i Baltikum. I denna studie ska det undersökas om nÄgon bank klarat sig bÀttre Àn de övriga men Àven om man kan avlÀsa nÄgra försÀmringar pÄ grund av den ekonomiska krisen.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur AP-konvertibeln, mezzanine och sÀljarrevers fungerar i praktiken samt i förhÄllande till varandra. Det Àr Àven att skapa ett beslutsunderlag för förvÀrvaren och banken vid val av mellanfinansiering i samband med ett företagsförvÀrv. Intentionen Àr att bidra med en skriftlig jÀmförelse som kan vara till anvÀndning för finansiÀrer av mellanfinansiering. PROBLEM: NÀr ett företagsförvÀrv ska genomföras uppkommer ett problem för köparen gÀllande hur förvÀrvet ska finansieras. Ett företagsförvÀrv Àr i allmÀnhet kapitalkrÀvande och det Àr dÀrför vanligtvis inte tillrÀckligt med den finansiering som tillhandahÄllas frÄn investerare av eget kapital.

I nÀra tio Är har frÀmst amerikanska placerare utnyttjat strategin carry trade för att skapa positiva avkastningar. Strategin innebÀr att lÄn tas pÄ en marknad med lÄga rÀntor för att sedan placeras pÄ en annan marknad med högre rÀntor. Det Àr frÀmst de japanska och amerikanska rÀntemarknaderna som har anvÀnts.Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det gÄr att fÄ en positiv avkastning vid carry trade-affÀrer. Vi kommer Àven att belysa vilka risker som uppstÄr vid dessa investeringar, samt undersöka vad som kan göras för att minimera de risker som uppstÄr. Genom att studera andra lÀnder med betydande rÀntedifferenser vill vi Àven utreda om denna strategi gÄr att tillÀmpa pÄ andra rÀnte- och valutamarknader Àn Japan och USA.För att uppfylla syftet har en kvantitativ studie genomförts baserad pÄ sekundÀrdata, dÀr vi skapat olika fiktiva affÀrer över tre tidsperioder för att kunna rÀkna ut och jÀmföra avkastningar.

I nÀra tio Är har frÀmst amerikanska placerare utnyttjat strategin carry trade för att skapa positiva avkastningar. Strategin innebÀr att lÄn tas pÄ en marknad med lÄga rÀntor för att sedan placeras pÄ en annan marknad med högre rÀntor. Det Àr frÀmst de japanska och amerikanska rÀntemarknaderna som har anvÀnts.Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det gÄr att fÄ en positiv avkastning vid carry trade-affÀrer. Vi kommer Àven att belysa vilka risker som uppstÄr vid dessa investeringar, samt undersöka vad som kan göras för att minimera de risker som uppstÄr. Genom att studera andra lÀnder med betydande rÀntedifferenser vill vi Àven utreda om denna strategi gÄr att tillÀmpa pÄ andra rÀnte- och valutamarknader Àn Japan och USA.För att uppfylla syftet har en kvantitativ studie genomförts baserad pÄ sekundÀrdata, dÀr vi skapat olika fiktiva affÀrer över tre tidsperioder för att kunna rÀkna ut och jÀmföra avkastningar.

Redovisningens historik strÀcker sig Ànda till antiken grekernas tid dÀr man Àven dÄ bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som dÀrefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillÀmpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnÀmnden, redovisningsrÄdet, FAR etcetera. Som en respons pÄ kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀl uppfattningar överensstÀmmer mellan företag och studenter gÀllande kompetens vid anstÀllning samt vilka kvalifikationer som företagen vÀrdesÀtter frÀmst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras pÄ den deduktiva metoden dÀr man utgÄr frÄn en teori för att förklara verkigheten.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr dels att ge förstÄelse till problematiken med underhÄll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring anvÀndningen av avdragsgilla underhÄllsfonder i praktiken, för att frÀmja och strukturera underhÄllsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.  Metod: Till denna undersökning har jag anvÀnt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av Ätta intervjuer, och detta har Àven varit undersökningens primÀrdata. Undersökningens sekundÀrdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process. Resultat & slutsats: Jag har kommit fram till att underhÄllsfonder, underhÄllsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhÄllet.

Kooperativa företag har stÀndiga svÄrigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sÀllan erhÄller rÀnta pÄ sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar sÄsom företagsförvÀrv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) stÄr nu inför sÄdana problem, nÀr företaget mÄste stÀrka sin position pÄ marknaden för förÀdlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett mÄnga fusioner.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

I Sverige minskar stÀndigt antalet lantbruksföretag, frÄn mitten av 70-talet fram tills idag har sysselsÀttningen och realt produktionsvÀrde sjunkit med ungefÀr 2% Ärligen medan konsumtionsvÀrde och producerad mÀngd har stigit. LRF har mot bakgrund av det tagit initiativ till en Livsmedelsstrategi för att försöka vÀnda den negativa utvecklingen vilket inspirerade mig till detta Àmnesval för uppsats. Om livsmedelsstrategin ska lyckas krÀvs bland annat att unga företagare vÄgar satsa. MÄlet med arbetet var att genomföra en enkÀtundersökning bland skÄnska lantbrukare för att fÄ svar pÄ hur denna grupp ser pÄ tillvÀxt, samt vilka parametrar som ses som viktiga för att öka tillvÀxten.I denna studie har en kvantitativ metod anvÀnts för att genom en enkÀtundersökning fÄ en bild av skÄnska unga lantbrukares syn pÄ tillvÀxtbehov i de egna företagen, tillgÄng pÄ kompetensutveckling mm. Genom en litteraturstudie undersöks begreppen strategi, tillvÀxt och entreprenör dÀr till exempel de utmÀrkande dragen för en entreprenör kan kopplas samman med resultatet.

Kunskapsföretag Àr ett företag som förlitar sig pÄ sin personals kunskap, humankapitalet, som intÀktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid vÀrderingen av kunskapsföretaget, bÄde för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka om kunskapsföretagen ansÄg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i sÄ fall kringgÄr detta problem.Undersökningen genomfördes i tvÄ steg.

En förÀndring i skattelagstiftningen Är 2007 medförde att den tidigare avdragsrÀtten för rÀntekostnader pÄ lÄn som bostadsrÀttsföreningar hade togs bort. Den slopade avdragsrÀtten medförde sÄledes en högre rÀntekostnad vilken belastade bostadsrÀttsmedlemmarna med en högre boendekostnad. Genom en omstrukturering av lÄnet frÄn föreningen till medlemmarna privat, kallat kapitaltillskott, ÄterfÄs avdragsrÀtten för rÀntekostnader vilket resulterar i en lÀgre boendekostnad. Genom tvÄ pilotintervjuer med branschverksamma frÄn en bank och en mÀklarbyrÄ som hölls i ett tidigt skede av uppsatsarbetet framkom att kapitaltillskott sÀllan genomfördes. FrÄn pilotintervjuerna framkom Àven tÀnkbara faktorer som kunde pÄverka beslut i frÄgan.

Bakgrund och problem: Idag Àr revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med mÄlsÀttningen att minska företagens administrativa kostnader. En av ÄtgÀrderna Àr att avskaffa revisionsplikten för smÄ företag. Detta Àr i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pÄgÄr inom EU. Ett avskaffande ska dÀrmed, förutom att minska företagens kostnader, Àven förbÀttra deras konkurrenskraft ute i Europa.

Sedan Ärsskiftet 2006/2007 har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat drastiskt. Under samma period har ett flertal reformer genomförts pÄ arbetslöshetsförsÀkringens omrÄde som bland annat resulterat i höjda medlemsavgifter för de flesta a-kassorna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det över tid gÄr att finna nÄgot samband mellan förÀndringar i medlemsantal och medlemsavgifter. För att undersöka detta mÄste man förutom avgifterna Àven ta hÀnsyn till andra variabler kopplade till arbetslöshetsförsÀkringen. Dessa övriga variabler Àr grundbelopp, högsta dagpenning, ersÀttningsgrad och arbetslöshet.

Tjejer/damer har i regel sÀmre ekonomiska förutsÀttningar i jÀmförelse med killar/herrar nÀr det gÀller idrott, nÄgot vi sjÀlva har upplevt dÄ vi har varit aktiva pÄ hög nivÄ en lÀngre tid. Angelica Lorsell berÀttade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén gÄr ut pÄ att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", dÀr olika samarbetspartners erbjuder mÄlgruppsinriktade rabatter som skulle underlÀtta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjÀlp för att lyckas genomföra denna affÀrsidé.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att stÀlla drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krÀvs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm stÀlls mot vardag.Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenÀgenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affÀrsidé beskriver teorierna som viktigt för att lÀttare sÀtta upp mÄl att strÀva efter.