Aktiekapitalets betydelse för privata aktiebolags upplåning
ur finansiärernas perspektiv
I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa intressenter. Då utredningen pågår, och frågeställningar angående konsekvenserna vid det här laget är hypotetiska, är tidigare information och litteratur sällsynt. Vår uppsats belyser ämnet ur bankens roll som extern intressent till ett nybildat, privat aktiebolag. Uppsatsen fokuserar på hur bankens krav på information och syn på risk kan förändras vid en eventuell sänkning av aktiekapitalkrav. Syftet med uppsatsen är att få en bild av hur banker ställer sig till att låna ut pengar till nystartade privata aktiebolag med ett aktiekapitalkrav som är lägre än dagens krav på 100 000 SEK. För att uppnå detta, kontaktade vi företagsrådgivare på lokal nivå från några av de marknadsledande bankerna i Sverige för att få professionella åsikter om bankers finansiering av nya privata aktiebolag och om problematiken som kan uppstå vid eventuell lagändring. Vi använde frågeställningar som ställer dagens situation mot hur det skulle kunna vara om en sänkning blir verklighet. Respondenternas svar visar att en sänkning av kravet på aktiekapital i dagsläget inte har stor påverkan på banken som intressent. De säkerheter för att minimera risker som finns är väl fungerande i form av borgen och pant.