Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare genom att undervisa enligt kiwimetoden utvecklar elevers lÀsförmÄga. Litteratur som rör hur barn lÀr sig lÀsa i allmÀnhet, och hur elever utvecklar lÀsförmÄga genom kiwimetoden har lyfts fram. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare, som har gedigen erfarenhet av kiwimetoden. Utöver det har ocksÄ kompletterande observationer genomförts. Resultatet har presenterats i olika teman.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt Àrden information som finns tillgÀnglig för metoder av detta slag knapphÀndig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som anvÀnts Àr ramverket PhoneGap, med hjÀlp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebÀr att en webbapplikation utvecklas med hjÀlp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att fÄ en ?mobilkÀnsla? har ramverk som jQuery Mobile anvÀnts.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i utförandet av aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. För att studera detta intervjuades elva arbetsterapeuter verksamma inom barn och ungdomshabilitering med erfarenhet av att möta personer med autism inom barn och ungdomshabiliteringen. I denna kvalitativa studie valdes innehÄllsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ? Att frÀmja delaktighet i utförande av aktiviteter genom tekniska interventioner, Att frÀmja barnets/ungdomens delaktighet i utförande av aktiviteter genom interaktion med andra, Att frÀmja delaktighet i utförande av aktiviteter genom strategier samt Att utforma interventioner som utgÄr ifrÄn person?.

The aim of this study is to examine the interaction between a group of multilingual, twelve-year-old children, and three libraries. The children live in a suburb of a larger city. The three libraries are their school-library, the library in their suburb and the main library in the city. We have examined if and how the children use the libraries, what the libraries mean to them in their daily life and what their possibilities are when it comes to participate in and influence activities and collections at the libraries. We have pursued qualitative interviews with sixteen children in grade six and three librarians, working with multilingual children at the three libraries.

Vi lever idag i en tid dÀr media i hög grad Àr integrerat i vÄrt vardagsliv. Medieutbudet genomgÄr samtidigt en fas av bÄde utökning och förÀndring. Till detta har vi alla att förhÄlla oss till. Detta gÀller inte minst ungdomar i sitt identitetsarbete. VÄr studie har som syfte att beskriva ungdomars identitetsarbete i en kontext av medial pÄverkan och kompisar.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Hur kan Uganda, ett fattigt och konfliktfyllt land, ha vÀnt sin HIV/AIDS-kurva medan HIV/AIDS i Botswana, ett resursrikt och stabilt land, formligen har exploderat? För nÀrvarande finns inga sÀkra svar om vilken ÄtgÀrd som var avgörande för minskningen. Vi framlÀgger i vÄr studie tesen att det civila samhÀllet har betydelse vid HIV/AIDS-bekÀmpning och bör inkluderas i HIV/AIDS-arbetet. Vi framlÀgger Àven att för en lyckad HIV/AIDS-bekÀmpning krÀvs interaktion och samarbete mellan det civila samhÀllet och staten samt det internationella givarsamfundet. Detta dÄ det civila samhÀllets funktioner Àr beroende av staten och det internationella givarsamfundet.VÄr metod Àr separata fallstudier av lÀndernas HIV/AIDS-policys.

Spel kan utvecklas pÄ flera olika sÀtt med flera olika utmaningar. I detta arbete undersökts det hur lÀmpligt det ?ar attutveckla och implementera ett spel tillsammans med Google Maps. Undersökningen testar hur det gÄr att implementera vanliga element som förekommer i spel tillsammansmed Google Maps. Dessutom undersöks hur mycket dataanvÀndning som Google Maps anvÀnder för olika typer av kartor som den erbjuder.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en förÀldragrupps innehÄll och utförande pÄ ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, dÀr Ätta förÀldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att förÀldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd frÄn andra nyblivna förÀldrar. Det var Àven viktigt med en ledare med social kompetens, dÀr lyhördhet och flexibilitet var nÄgra betydelsefulla egenskaper.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

I den hÀr undersökningen ska jag undersöka nÀrmare motiveringen till varför man spelar spel i relation till negativa upplevelser i spel. Undersökningen ska ge ökad förstÄelse för hur man som spelutvecklare motiverar mÀnniskor till att spela dataspel och tvspel. Motiveringen Àr viktig inom spel pÄ grund av att spel krÀver spelarens interaktion i vÀrlden för att storyn/spelet ska gÄ framÄt. Det Àr ocksÄ viktigt att spelutvecklare fÄr en ökad kunskap om hur man fÄr spelaren att kÀnna en kÀnsla som rÀdsla i ett spel. Som spelutvecklare sjÀlv vill jag kunna pÄverka spelaren under spelomgÄngen med nÄgon form av kÀnsla eller budskap.

För att nybörjaranvÀndare enklare ska kunna pÄbörja felfri interaktion med ett system Àr systemets grad av lÀrbarhet en viktig aspekt att ta hÀnsyn till. Trots detta finns inga sjÀlvklara alternativ till hur lÀrbarhet ska mÀtas och utvÀrderas, framför allt inte pÄ ett snabbt och kostnadseffektivt sÀtt. Det hÀr examensarbetet har dÀrför bidragit med att lÀgga en grund för en ny utvÀrderingsmetod för lÀrbarhet, SLIM - Simplified Learnability Inspection Method, baserad pÄ relevanta faktorer frÄn befintliga metoder och Linja-ahos (2005) riktlinjer för lÀrbarhet. TvÄ grupper, experter och icke-experter inom anvÀndbarhetsdesign, testade metodens huvudfas individuellt pÄ en prototyp av ett system som ska anvÀndas för att skicka SMS via webben. Resultaten frÄn en första validering har visat att metoden i allra högsta grad Àr tidseffektiv, samt har indikerat att personer sÄ vÀl med som utan expertkunskaper om anvÀndbarhet och lÀrbarhet kan tillÀmpa metoden för att i likvÀrdig utstrÀckning upptÀcka lÀrbarhetsproblem.

MÄnga yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom pÄ förskolan. DÀr trÀffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara vÀldigt intresserade av att trÀffa nya kompisar medan andra kan ha svÄrt att acceptera att dela med sig bÄde pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat smÄbarns vistelse pÄ förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan Àven hÄlla avstÄnd frÄn alla lekar tills de har skapat förtroende till alla pÄ avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som fÄr positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsÀtter att söka sig till andra barn.

Vi gör en jÀmförelse av tvÄ teorier som bÄda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhÀllen. Dessa tvÄ teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, Àr varandras motsatser och har bÄda implementerats i etniskt splittrade samhÀllen. Consociational Democracy som föresprÄkar mellanetnisk interaktion, har tillÀmpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillÀmpats i Rwanda, förordar istÀllet icke-etniska politiska plattformer. BÄda dessa lÀnder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess prÀglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell nÀrvaro.