Bakgrund: Intresset för att anvÀnda hundar inom vÄrden har ökat bland patienter och personal. Forskning har pÄvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom anvÀndning av vÄrdhundar. I dagslÀget finns ingen sammanstÀlld forskning om hur detta pÄverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdhundar pÄverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestÄende av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan Ären 1989 och 2011.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande pÄ sÀrskilt boende utifrÄn litteraturen och vilka effekter de hade pÄ Àldres livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehÄller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan pÄ livskvalitén, men Àven pÄ de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmÄga förbÀttrades ocksÄ i form av att de lÀttare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trÀdgÄrdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Denna undersökning behandlar spel i kontext till lÀrande och matematik. Genom att gestalta ett spel undersökte vi, författare hur olika designval kunde pÄverka lÀrande. MÄlet var att spelare skulle lÀra sig genom situationsbaserat lÀrande och dÀr genom fÄ möjlighet att överföra sin kunskap till sitt vardagsliv. Undersökningen hade sin utgÄngspunkt i ANT (actor-network theory) som anvÀndes som metodologi för att analysera och reflektera över de val som gjordes. MDA (Mechanics Dynamics Aesthetics) anvÀndes som ett ramverk för att utveckla sjÀlva gestaltningen.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 Är) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier pÄ Facebook. Interaktionen har under en och en halv mÄnads tid observerats nÀt-etnografiskt och jÀmförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mÀnskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förÀndrade möjligheter till sjÀlviscensÀttning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgÄende och exemplarisk social jargong Àr ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan hÀrledas till Facebooks potential att upprÀtthÄlla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala vÀrden.

I denna uppsats har fem svenska cistercienskloster undersökts med avseende pĂ„ deras samspel med det omgivande samhĂ€llet. Undersökningens huvudsakliga kĂ€llor utgörs av bevarade medeltida brev frĂ„n 1100- och 1200-talen. Undersökningen har visat att de fem klostren interagerade med sina omgivningar pĂ„ flera sĂ€tt. Enligt breven skedde det frĂ€mst pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att personer utanför klostrens murar genom sina testamenten donerat egendomar eller pengar till munkarna och nunnorna, ofta med önskan om att fĂ„ bli begravda dĂ€r. Även rikets kungar, lokala biskopar samt pĂ„var har varit i kontakt med  klosteranlĂ€ggningarna; givit dem beskydd, donerat egendomar, tillhandahĂ„llit information och givit förmaningar.

Facebook Àr idag ett av de största virtuella sociala nÀtverken som finns. Till en början var det tÀnkt att Facebook skulle anvÀndas av studenter vid Harvard universitet men idag Àr det lÄngt ifrÄn bara studenter som anvÀnder Facebook. (Boyd & Ellison 2008)Detta arbete syftar till att ta reda pÄ varför Facebook anvÀnds och hur det anvÀnds nÀr det kommer till sÀkerhet och kommunikation. All empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex aktiva Facebook-anvÀndare med hopp om att fÄ djupa och Àrliga svar för att lÀttare kunna analysera resultatet.Det som framkom i undersökningen var att Facebook anvÀnds för att underlÀtta kommunikation mellan anvÀndare och att kommunikation via Facebook bidrar till att anvÀndare sparar tid dÄ de annars inte hinner umgÄs med alla sina vÀnner i det verkliga livet. Det framkom Àven att Facebook-anvÀndare Àr medvetna om vad de gör pÄ Facebook; de vet vad för information som finns tillgÀnglig pÄ deras profil och vilka informationen Àr tillgÀnglig för.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.

Syftet med vÄrt forskningsarbete Àr att försöka förstÄ hur man kan öka elevers kÀnsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta Àr möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sÄdant samspel för vÄra blivande elever. Vi har tittat pÄ vad tidigare forskning sagt om hur man lÀr sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen pÄ hur mÀnniskor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrÄn den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lÀrare i tvÄ skolor som Àr rika pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Forskningen i den hÀr uppsatsen handlar om samekvinnor, en grupp kvinnor som kan ses som en glömd kategori i den pÄgÄende genusdiskussionen i Sverige. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudfrÄgan: kan samekvinnor ses som dubbelt diskriminerade utifrÄn ett intersektionellt perspektiv, genom att tillhöra de marginaliserade grupperna kvinna och ursprungsbefolkning? Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt olika aspekters interaktion med varandra och inverkan pÄ det upplevda och behovet av hjÀlp. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ intervjumetod. Intentionen Àr att belysa samekvinnors situation som kvinna och ursprungsbefolkning och explicit i kontexten vÄld i hemmets sfÀr som ett exempel pÄ den dubbla diskriminering samekvinnor utsatts och utsÀtts för.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Föreliggande uppsats Àr en forskningsöversikt dÀr litteratur frÄn omrÄdena för utvÀrdering, lÀrandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera Äterkoppling av utvÀrderingsresultat. Den i sÀrklass vanligaste formen för Äterkoppling av utvÀrderingsresultat Àr genom en skriven rapport, mÄnga gÄnger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats Àr dÀrför att vÀnda bort blicken frÄn denna instrumentella syn pÄ hur ett anvÀndande kommer till stÄnd och i stÀllet lyfta fram innovativa Äterkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att lÀrande och kunskap uppstÄr i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet Àr att ta till vara pÄ det informella lÀrandet som sker inom organisationen.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att skapa en förstÄelse av hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla och fÄ en uppfattning av hur barnen upplever pedagogernas intentioner. Genom min bakgrundstudie har jag uppmÀrksammat ett samband mellan forskarnas sÀtt att beskriva utveckling av sjÀlvkÀnsla och det Àr att sjÀlvkÀnslan formas genom interaktion med andra mÀnniskor. Forskare och teoretiker jag anvÀnder mig av utgÄr utifrÄn det interaktionistiska synsÀttet Àr frÀmst Stern, Mead och Brodin & Hylander. Undersökningen har utförts genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer och stöd för dessa metoder finner jag bland annat i Patel & Davidson (1991). I min studie finner jag att pedagogerna arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla i organiserade aktiviteter och i vardagliga situationer pÄ olika sÀtt.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.