Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lÀrarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lÀrare till att anvÀnda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV pÄbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lÀrararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvÀrdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förvÀntningar, svÄrigheter och möjligheter som lÀrare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lÀrarna Àr positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet anvÀnder utomhuspedagogik i sin undervisning.

Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmÀnt utbildningsomrÄde som jag har haft de senaste tre Ären och Àven frÄn vikariat som ÀmneslÀrare. Erfarenheter om anvÀndning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska sprÄket och ocksÄ vÀckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska sprÄket och Àmnet spanska.  De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna.

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahÄlla en överskÄdlig arbetsbeskrivning av tillvÀgagÄngssÀtt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet Àr sÄledes utformat som tvÄ separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrÄn intervjuer med tre lÀrare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingÄr i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lÀrarna gÄtt till vÀga i upplÀgget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktÀren av ett arbetshÀfte dÀr olika tekniker och material som kan anvÀndas inom arbetet med glas tas upp.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lÀrande. Studien fokuserar pÄ dansens betydelse för lÀrandet i matematik samt lÀrares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklÀrare som arbetar med dansmatte samt lÀst relevant litteratur som rör matematik och lÀrande, estetiska lÀrprocesser och dans som verktyg för lÀrandet. NÄgra av intervjuerna utfördes pÄ en skola som arbetar med dansmatte och nÄgra via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, Àr eniga om att dansmatte Àr ett bra medel för lÀrande i matematik och eleverna pÄstod att de lÀr sig lÀttare genom att anvÀnda kroppen.

Syftet Àr att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska sprÄken med ett teoretiskt skolÀmne som i detta fall Àr svenska. VÄr problemstÀllning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid lÀs- och skrivinlÀrning pÄ ett socialt inkluderande sÀtt? Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ undersökningsmetod dÄ vi har nÀrmat oss vÄr problemstÀllning. VÄrt undersökningsresultat baseras pÄ empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vÄr empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden vÀsentypsmetoden.

Sammanfattning Detta arbete Àmnar fokusera pÄ hur ett tematiskt arbete med inslag av estetiska uttryck, i detta fallet frÀmst skrivande/scenisk produktion, kan te sig utifrÄn elevernas lÀrandeperspektiv. Varför valet föll pÄ detta Àr helt enkelt sÄ att det Àr i den miljön jag arbetar utifrÄn mitt intresse med dessa uttryck. Det övergripande temat var könsroller, heder och utanförskap, och den sceniska framstÀllningen fick namnet ?Kronos ?Kairos?. Det metodiska upplÀgget Àr en observationsstudie gjord under sammanlag tvÄ veckors tid och fokuserade pÄ hur elevernas lÀrande skiljer sig frÄn en mer traditionell undervisning. Samtidigt ville jag ocksÄ se pÄ hur det kan fungera att lÀsa Àmnen parallellt utanför temat. I arbetet redovisas hur undervisningen bedrevs i sÄvÀl de teoretiska delarna av temat, sÄvÀl som i arbetet med den avslutande scenförestÀllningen, och hur eleverna pÄ olika sÀtt tog till sig dessa undervisningsmoment. Eftersom skolans arbetsmodell ÀndÄ bygger pÄ elevens intresse för det estetiska uttrycket Àr slutsatsen ÀndÄ den att nÄgra elever presterade vÀl i temats samtliga delar, andra kom mer till sin rÀtt i den estetiska delen, och för ytterligare nÄgra fanns det stora svÄrigheter att tillgodogöra sig undervisningen som helhet, allt beroende pÄ olika ingÄngar och förutsÀttningar.

Vad Àr det som Àr viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar pÄ bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebÀr att anvÀnda dessa Àmnen i undervisningen. LÀrare med olika erfarenheter av bild och drama har jÀmförts, och deras motiveringar till dessa Àmnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen Àr att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lÀrande i olika situationer. En kvalitativ metod har sÄledes anvÀnts till undersökningen av den erfarna lÀrarens arbetssÀtt.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka en sÄngpedagogs sÄngundervisning samt att belysa musikhögskolans sÄngmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrÄn det utformat tre frÄgestÀllningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sÄngpedagog pÄ gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utstrÀckning har sÄngmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sÄngpedagogen och vilka visioner har min informant frÄn KMH nÀr det gÀller sÄngmetodikundervisningen? 3.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskaper om förutsÀttningar för lÀrande inom det estetiska ÀmnesomrÄdet i grundsÀrskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som anvÀnds av lÀrare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver Àven kunskaper och förmÄgor som eleverna ges förutsÀttningar att utveckla, samt hur detta lÀrande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn pÄ kunskapsbildning.  Det empiriska materialet bestÄr av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och trÀslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ÀmneslÀrare. För att identifiera lÀrarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsÀttningar för lÀrande har det transkriberade materialet tolkats utifrÄn den didaktiska triangeln samt tvÄ andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lÀrarna genom ett flexibelt arbetssÀtt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd trÄd? mellan lektionerna fÄr eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

KME Àr förkortningen för huvudÀmnet Kultur, media, estetik pÄ lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. KME-pedagoger strÀvar efter att i vardagen bearbeta innehÄll genom att anvÀnda sig av olika former av kommunikation sÄsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgot vÀrde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se pÄ vad personer som deltagit i projektet LÀra pÄ riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer tvÄ Är efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi fÄ kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lÀrorik. Vi vill ta reda pÄ om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjÀlp dÄ det kommer till att förvÀrva kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.