Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Bakgrund: Idag förvÀntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet Àr dÀrför aspekter som ingÄr i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad anvÀndas som konkurrensfördelar. Det rÀcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervÀrde utan en produkt mÄste dessutom förmedla immateriella vÀrden, till exempel emotionella, identitetsförstÀrkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska vÀrden kan detta fÄ en större genomslagskraft nÀr det gÀller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft Àn traditionell marknadsföring.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstÄ hur estetiska vÀrden kan anvÀndas som konkurrensmedel.Genomförande: Undersökningen Àr baserad pÄ sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushÄllsapparater samt en organisation som arbetar med design.Resultat: Undersökningen har visat pÄ att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse pÄ grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan pÄverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka beröringsytor mellan skolÀmnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av Àmnena som stÀrker och kompletterar varandra. Jag har utgÄtt ifrÄn tesen att man kan se pÄ svenskÀmnet som ett ?praktiskt-estetiskt? Àmne och bildÀmnet som ett kommunikativt sprÄkÀmne. Hur kan man utifrÄn det arbeta Àmnesintegrerat med Àmnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstÄs i förhÄllande till estetiska lÀrprocesser? Sex lÀrare, tre svensklÀrare och tre bildlÀrare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av Àmnena och de fÄr berÀtta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det Àr som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. SlöjdÀmnet och bildÀmnet i grundskolan innehÄller processer dÀr eleven sjÀlvstÀndigt utvecklar idéer. Vilka förutsÀttningar krÀvs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och Àven pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska Àmnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven fÄr möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete frÄn ?ax till limpa?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska Àmnena. Hur Àr karaktÀren pÄ samtalen, innehÄller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna pÄ samtalet och lÀrandet? Finns det nÄgra specifika svÄrigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstÀmmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ÀmneslÀrare. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar pÄ att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. LÀrarna tycker att samtalet Àr viktigt och Àr medvetna om samtalets betydelse.

I den hÀr uppsatsen har jag gjort en nÀrlÀsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven Är 1959. Boken som var Heideggers sista verk Àr en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom sjÀlv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur nÄgot frÀmmande oss sjÀlva (som Àr vi sjÀlva) kan mötas eller inte mötas genom ett sprÄk. Jag har i och med Heidegger sett pÄ ett sprÄks fara och begrÀnsningar liksom dess möjligheter och vÀgar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.

MÄlet med denna studie var att skapa förstÄelse för hur barn lÀr sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll om en mjölbagges livscykel, nÀr den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frÄgorna var: Hur uttrycker barnen sin förstÄelse under lÀrandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förstÄelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll? Hur pÄverkar barnens kÀnslor lÀrande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehÄll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehÄllsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 Är) i för-skolan Spira.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har pÄ estetik och pÄ vilket sÀtt de arbetar kring de estetiska Àmnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta ocksÄ förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som bÄde blivande och verksamma lÀrare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att fÄ se en helhet. En renodlad intervjustudie var dÀrför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fÀltanteckningar och observationer.

Detta examensarbete Àr ett försök i att utföra ett estetiskt projekt i ett sprÄkÀmne nÀmligen franska. Jag genomförde detta projektet för att uppleva hur elever arbetar estetiskt i ett teoretiskt Àmne. Eleverna skulle gruppvis utföra en tecknad serie och ett rollspel pÄ franska, med utgÄngspunkt frÄn den tecknade serien. FrÄn empirin av mitt estetiska projekt med eleverna har jag analyserat hur eleverna upplevde projektet och dÀrmed sitt lÀrande i ett teoretiskt Àmne. Elevernas engagemang och motivation i arbetet var stort.

Examensarbetets syfte Àr att framstÀlla och utvÀrdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en tÀkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestÄ av naturligt förekommande material.Tanken Àr Àven att skyddet ska öka biologisk mÄngfald och estetiska vÀrden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt pÄ 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen pÄvisar Àven en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador Àn kemiska behandlingar och Àr bÀst Àmnad för skydd av enstakaindivider av viltbegÀrliga trÀdslag. Resultateten visar ocksÄ att viltskyddet kan ökasÄvÀl biologisk mÄngfald som estetiska vÀrden. Trefotsburen Àr en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsÀgare..

Studiens syfte Àr att synliggöra hur andrasprÄkselever pÄ högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förstÄelse dÄ de lÀser faktatexter i de praktisk-estetiska Àmnena. För att undersöka detta, har följande frÄgestÀllningar valts:Vilka svÄrigheter beskriver andrasprÄkselever att de upplever i lÀsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andrasprÄkselever att de gÄr tillvÀga för att förstÄ faktatexter?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju andrasprÄkselever i Ärskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats, vilken bl a poÀngterar vikten av social interaktion samt sprÄkets betydelse för tÀnkande och lÀrande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av lÀsning av faktatexter frÀmst kommer frÄn de naturvetenskapliga och de samhÀllsvetenskapliga Àmnena, samt matematik. Deras erfarenheter av lÀsning i de praktisk-estetiska Àmnena förefaller begrÀnsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.

Syfte: VÄrt syfte med studien har varit att undersöka vad som sker i processen vid lÀrande av dans och om de estetiska Àmnena kan vara en bidragande faktor till studieframgÄng. Genom att förankra dansen i teori och forskning har vi velat belysa dansen som kunskapsomrÄde ur ett bredare pedagogiskt perspektiv. Ambitionen har varit att pÄ detta vis försöka beskriva vad eleverna fÄr för kompetens med sig dÄ de Àgnar sig Ät estetiska Àmnen, i synnerhet dans. Vi har Àven velat undersöka hur elevernas kunskap kommer till uttryck och om denna kunskap Àr anvÀndbar i andra sammanhang Àn just i samband med dans. För att svara pÄ frÄgor inriktade mot dansomrÄdet har vi Àven blickat ut mot andra estetiska fÀlt.

This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard?s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs.