Studiens övergripande syfte Àr att undersöka en sÄngpedagogs sÄngundervisning samt att belysa musikhögskolans sÄngmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrÄn det utformat tre frÄgestÀllningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sÄngpedagog pÄ gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utstrÀckning har sÄngmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sÄngpedagogen och vilka visioner har min informant frÄn KMH nÀr det gÀller sÄngmetodikundervisningen? 3.

Snart kan alla göra privata rymdresor. DÄ detta Àr en helt ny Àventyrsindustri uppstÄr ocksÄ helt nya krav pÄ de klÀder som kan anvÀndas vid trÀning och genomförande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur material och dess funktion samt estetiska aspekter kan förenas i ett textilt uttryck avsett för dessa extrema förhÄllanden. Genom intervjuer med Àventyraren och kommande resenÀren Renata Chlumska, Spaceport Swedens VD Karin Nilsdotter och hÄllbarhetsansvarig Johan Ward frÄn H&M definierades en kravspecifikation som fick ligga till grund för uppsatsen. Kraven för de klÀder som ska bÀras under sjÀlva rymdresan Àr ej Ànnu definierade, varför det i slutsatsen endast redovisas klÀder som kan komma att anvÀndas vid trÀningen inför resan.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmÄgan hos eleven i bildundervisning pÄ gymnasiets estetiska program för att förstÄ hur man som lÀrare kan hjÀlpa eller stjÀlpa elevens förmÄga till eget skapande. Skapande förmÄga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för Àmnet bild. Jag har genom tvÄ undervisningsförsök och tvÄ intervjuer av lÀrare inom ramen för Àmnet bild undersökt hur jag som pedagog kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel pÄ hur pedagogen kan frÀmja lÀrandet och skapa förutsÀttningar som frÀmjar skapande förmÄga. BÄde resultat frÄn undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven; att som lÀrare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sÀtta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Denna essĂ€ kan lĂ€sas som en reflektion över tre Ă„rs arbete med och utveckling av estetiska lĂ€rprocesser pa? lĂ€rarutbildningen. Även om exemplen Ă€r hĂ€mtade frĂ„n matematikdidaktiken rör sig diskussionen huvudsakligen pĂ„ en mer generell nivĂ„ Ă€n detta specifika Ă€mne. PĂ„ mĂ„nga sĂ€tt handlar essĂ€n lika mycket om lĂ€rande i allmĂ€nhet som om matematikdidaktik.UtifrĂ„n den fenomenologiska undersökningen rör sig diskussionen mellan mina personliga erfarenheter och den filosofiska teorin. Jag anvĂ€nder mig av tankar frĂ„n Aristoteles, Hans-­?Georg Gadamer och John Dewey och lĂ„ter dem möta nĂ„gra av de svenska forskare som under de senaste Ă„ren bidragit till det aktuella fĂ€ltet eller till angrĂ€nsande fĂ€lt.Jag hoppas i denna essĂ€ kunna synliggo?ra olika aspekter av erfarenhetsbaserad undervisning och lĂ€rande likvĂ€l som de problem och möjligheter som finns i fenomenet estetiska lĂ€rprocesser ? förhoppningsvis kan mina iakttagelser och reflektioner vara av vĂ€rde vid en utveckling av sĂ„vĂ€l matematikdidaktiken som av andra Ă€mnen pĂ„ lĂ€rarutbildningen .

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. BÄde för Àmnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mÄngfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som Àmnesmaterial Àr förvÄnansvÀrt frÄnvarande i skolan, och som denna uppsats visar, Àven pÄ ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mÄngfacetterade, grÀnsöverskridande och ibland svÄrfÄngade konstverksamhet kan göras bÄde lÀttillgÀnglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

SamhÀllsplanering krÀver hÀnsyn till och övervÀgande av samhÀllets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar Àr estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhÀllsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning ÄskÄdliggörs med hjÀlp av en granskning av MÀrsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestÄende av tvÄ semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av MÀrsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestÄende av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhÀllsplaneringen vid utvecklingen av MÀrsta centrum, strÀvar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, anvÀnda naturliga fÀrger och föresprÄka grönomrÄden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning Àr mer estetiskt tilltalande Àn dess nuvarande utformning.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lÀrande pÄverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot mÄlen. För att ta reda pÄ detta genomförde jag tvÄ gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, anvÀnt mig av programmÄlen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om Àmnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna kÀnner sig mycket sÀkrare pÄ sig sjÀlv efter det Àmnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scensprÄk har förÀndrats vilket bekrÀftas av de inblandade pedagogerna.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka och försöka förstÄ ledarskap i klassrummet utifrÄn sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling dÀr man frÄn att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istÀllet börjat se ledarskapet utifrÄn den kontext dÀr den befinner sig. Resultatet har blivit att man föresprÄkat ett situationsanpassat ledarskap.UtifrÄn frÄgestÀllningen Hur kan man förstÄ balansen mellan lÀrarens kontroll och elevernas sjÀlvkontroll i tvÄ olika Àmnen utifrÄn sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjÀlp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklÀrare pÄ gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.UtifrÄn analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap Àr i linje med olika ledarskapsteorier utifrÄn vilken situation han befinner sig i.

Detta arbete syftar till att se om lÀrare anvÀnder sig av de estiska Àmnena och skönlitteratur dÄ det gÀller att pÄverka elevers lÀs- och skrivlust. De estetiska Àmnena har avgrÀnsats till att gÀlla drama, bild och musik. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare i Ärskurs tre till sex. Resultatet visar att lÀrarna arbetar med frÀmst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till lÀsning och skrivning. De anvÀnder Àven drama och bild i samma syfte.

Vad Àr materialitet? Denna frÄga i kombination med den förhistoriska individen, Àr nÄgot av en utgÄngspunkt för uppsatsarbetet; materialitetsbegreppet och mÀnniskans syn pÄ tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, Àr det att se hur man uppfattat glas under romersk jÀrnÄlder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig pÄ den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers think about their work with aestetic expression with children. In my study, I have chosen qualitative interviewes to take part of the preschool teachersÂŽstories in three different educanational approaches. The prescools that have chosen are Waldorf, Reggio Emilia and a traditonal preschool. To achive this purpose I have used following questions: Which view have preschool teahers about the inportance of aestetic forms of expression for children? How do preschool teacher describe their work with aesthetic expression and what similarities and differences exist between the different pedagogical approaches? The result shows that there are both similarities an differences between the preschools, mainly how they work with aestetic forms of expression.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete pÄ 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete Àr att jag ska fÄ inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översÀttningen Drömmar). Eleverna ska fÄ pröva sina förmÄgor och lÀra sig att bÀst utnyttja sina resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

Syftet med studien Àr att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikÀmnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus pÄ de första Ären i grundskolan. UtifrÄn syftet har följande frÄgor stÀllts till fem olika respondenter i tvÄ kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens frÀmsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nÄ lÀroplanens mÄl i musikÀmnet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts intervjutillfÀllena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikÀmnet i skolan som ett svagt obetydligt Àmne för eleverna.