Syftet med den här uppsatsen är att försöka fastställa och tydlig¬göra var gränsen för tilldelning av läsbehörighet för hälso- och sjukvårds¬personal går vid användande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemål från kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de främsta fördelarna är att tillgängligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgänglighet betyder också ökad risk för obehörigt intrång och att patientens integritet riskerar att kränkas. Det avgö¬rande vid bedömningen av en viss hälso- och sjukvårdspersonals läsbehörighet är behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

 Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet präglas genomgående av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering.

Skollagen är det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rätt till stöd och likvärdiga förutsättningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid är lätt att omsätta skollagens krav på att alla elever ska få stöd i en verklighet där den kommunala budgeten ofta sätter ramarna och har tolkningsföreträde i verksamheten. Den här studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingår det att garantera att skollagen efterföljs.

Skollagen är det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rätt till stöd och likvärdiga förutsättningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid är lätt att omsätta skollagens krav på att alla elever ska få stöd i en verklighet där den kommunala budgeten ofta sätter ramarna och har tolkningsföreträde i verksamheten. Den här studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingår det att garantera att skollagen efterföljs.

Atlas Copco Secoroc tillhör en av de tre ledande tillverkarna av bergborr- verktyg. Sandvik Steel har under en längre tid varit Atlas Copco Secorocs enda leverantör av hålvalsat borrstål. Samarbetet mellan företagen har lett till specialiserade produkter och en relation som är svår och tidsödande att bygga upp med en ny leverantör. Relationen har dock blivit påfrestad då leveransprecisionen från Sandvik Steel inte är tillräckligt hög. Den låga leveransprecisionen medför att Atlas Copco Secoroc får svårt att leverera sina produkter i tid.

Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, (SFS 1998:531) av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). I den äldre lagversionen var det endast hälso- och sjukvårdspersonal som fick prova ut och tillhandahålla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6). I den nya versionen, Patientsäkerhetslagen, är ordet tillhandahålla borttaget. Ändringen och därmed borttagningen av tillhandahållandet medför att det är fritt att tillhandahålla kontaktlinser.Studiens syfte var att ta reda på om Sveriges kontaktlinsoptiker har ändrat sitt sätt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter avregleringen trätt i kraft samt att reda ut vilka skyldigheter optiker i Sverige har gällande kontaktlinser enligt lagen.En enkät omfattande 13 frågor skapades i form av en webbaserad enkät med hjälp av programmet Google Docs (http://docs.google.com). Den innefattade frågor om hur svenska optiker rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagändringen 1 januari 2011 trädde i kraft.

Uppsatsen fokuserar på energideklaration i samband med överlåtelse, och vad den innebär för konsumenten, fastighetsmäklaren och förmedlingsprocessen, av småhus. Därför har två fastighetsmäklare samt representant från Boverket intervjuats, för att ge sin åsikt om ämnet. En representant för energiexperterna skulle även ge sin syn på ämnet, men försvann under tider för intervjuerna. Från och med 1 januari, 2009 är det krav på att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken säljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv från 2002.

En bra arbetsmiljö är viktig och en förutsättning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lärare påverkar många unga människors vardag och ska även lägga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan är en startplats för unga människor men kan också vara den första instans som barn som mår dåligt kommer i kontakt med där vuxna, kan uppmärksamma barnets behov och ge barnet hjälp och stöd. Det är viktigt att skolan skall vara en miljö fri från hot och våld, där ungdomar och lärare kan få bra relationer i vilka de kan känna sig trygga.Syftet med mitt arbete är se på lärares utsatthet för hot och våld på sin arbetsplats. Arbetet ställer upp de här frågeställningarna:Var och i vilka situationer utsätts lärare för hot och våld på sin arbetsplats?Finns det någon skillnad mellan manliga och kvinnliga lärares arbetsskadeanmälningar om hot och våld?Har de anmälda arbetsskadorna förändrats över åren 1987-2007?Tidigare forskning påvisar försämringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskärningar.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda hur tjänstekvaliteten påverkas av fastighetsmäklarens roll som opartisk mellanman. Studien har genomförts med syfte att ge ett bidrag till debatten om huruvida fastighetsmäklarens opartiska roll påverkar den enskilde konsumenten.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Samtliga intervjuer var personliga och alla utom en genomfördes med inspelningsutrustning. Urvalet föll på en rad sakkunniga inom fastighetsmäklarbranschen samt ett antal verksamma fastighetsmäklare. Intervjusvaren sammanfattades sedan och blev det empiriska underlaget.

Franchising är en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sälja varor och tjänster när ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgångsrikt affärskoncept. Franchisegivaren erbjuder därefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot någon form av ersättning arbeta med konceptet på lokala marknader. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, där parternas rättigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor här. Varför allt fler företag väljer företagsformen förklaras bland annat av den lägre risk det innebär att vara nyföretagare som franchisetagare jämfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Franchising är en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sälja varor och tjänster när ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgångsrikt affärskoncept. Franchisegivaren erbjuder därefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot någon form av ersättning arbeta med konceptet på lokala marknader. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, där parternas rättigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor här. Varför allt fler företag väljer företagsformen förklaras bland annat av den lägre risk det innebär att vara nyföretagare som franchisetagare jämfört med som ?vanlig? nyföretagare.

För socialtjänstens klienter innebär klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, där individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjälpapparaten som samtidigt är en maktapparat. Det övergripande syftet med studien är att skapa förståelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgränsat socialt fält, är konstruerat. Ett delsyfte är att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ytterligare ett delsyfte är att få en förståelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

Med franchising avses en form av samverkan mellan två näringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, där franchisegivaren upplåter åt en eller flera franchisetagare rätten att mot ersättning sälja varor eller tjänster under ett visst namn eller ett visst kännetecken som tillhandahålls av franchisegivaren. Det har förekommit (främst i USA) flera fall där människor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar på egna franchiseföretag. Detta har uppmärksammats av myndigheterna i USA och det infördes då en speciell lagstiftning för att stärka franchisetagarens ställning. I Sverige finns i dagsläget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingås med en potentiell franchisetagare. Denna lag trädde i kraft 2006 och bygger på en av UNIDROIT upprättad modellag från 2002.