Upplevelser av interaktionen mellan klient och socialsekreterare -sett ur ett maktperspektiv
För socialtjänstens klienter innebär klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, där individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjälpapparaten som samtidigt är en maktapparat. Det övergripande syftet med studien är att skapa förståelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgränsat socialt fält, är konstruerat. Ett delsyfte är att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ytterligare ett delsyfte är att få en förståelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare. Tidigare forskning inom området, av Greta-Marie Skau och Leila Billqvist, belyser problematiken i den svåra balanssituation som socialsekreterare befinner sig i, vad gäller att ha makt och ge hjälp samt vad som sker i klientprocessen. Studiens teoretiska ansats utgörs av Tillys teori om beständig ojämlikhet, där fokus ligger på kombinationer av sociala konfigurationer samt den kategoriella ojämlikhetens orsaksmekanismer. Studien metodologiska ansats är av abduktiv art, varpå Tillys teori utgör grunden för den empiriska datainsamlingen. Genom studiens resultat modifieras därefter denna teori. För den empiriska datainsamlingen tillämpas en metodtriangulering, i form av personliga dokument samt semistrukturerade intervjuer. Huvuddraget i resultatet inbegriper upplevelser av distinktionen i socialsekreterarrollen, vilken består av dels en hjälpande/behandlande funktion, dels en myndighetsutövande funktion. Resultatet påvisar även en distinktion vad gäller klientrollen, då den består av såväl rättigheter som skyldigheter. Vidare presenteras upplevelser av interaktionen mellan klient och socialsekreterare, varigenom ojämlikheter upprättas och vidmakthålls. Av analysen framgår att en beständig ojämlikhet råder i interaktionen mellan klient och socialsekreterare. Denna ojämlikhet yttrar sig inom det kategoriella paret, vilka karaktäriseras av inre och yttre kategorier, således tenderar den kategoriella ojämlikheten att vara strukturellt betingad. Ojämlikheten och maktobalansen upprättas genom exploatering och möjlighetsansamling samt vidmakthålls genom efterlikning och anpassning.