Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur icke-professionella och professionella inom musik hör nÀr de lyssnar pÄ musik. Finns det nÄgon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och gÄr det att urskilja nÄgra tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fÄtt lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgÄngspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte Àr att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanstÀllts i tabellform för att ge en lÀttare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, sÄ styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket bemötande flickor med sjÀlvskadebeteende fÄr av professionella inom olika verksamheter, med inriktning pÄ stöd och behandling. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet;? Hur fÄr flickorna stöd?? Vilken behandling fÄr flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmÀrksammas i det professionella arbetet med flickor med sjÀlvskadebeteende?UtifrÄn en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i VÀstra Götaland. EnkÀterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhÀlsovÄrd, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkÀten av 60 personer, vid 20 verksamheter.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) Àr en nyutvecklad evidensbaserad checklista tÀnkt att anvÀndas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för lÄngvarigt kriminellt beteende. Syftet med vÄr studie var att i en första pilottestning ta reda pÄ hur professionella inom polis och socialtjÀnst uppfattar anvÀndbarheten av Check: IRK. Via en webbenkÀtundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 mÀn och 15 kvinnor mellan 26-47 Är (M=36 Är, SD=6,70) pÄ frÄgor gÀllande innehÄll, tillÀmpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrÄn innehÄll, tillÀmpning och utbildning i checklistan sÄ uppfattar professionella inom polis och socialtjÀnst Check: IRK som anvÀndbar i sitt arbete..

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga kÀnslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhÄllande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Har det uppstÄtt starka positiva eller negativa kÀnslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstÄtt nÄgot privat förhÄllande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevÄrden. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

SammanfattningStudien Àr Àmnad för dem som Àr intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att nÀrmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar som Àr ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i RumÀnien, mÄlar studien upp en bild av hur socialt arbete Äterskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ socialarbetares praktiska arbete i RumÀnien med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar. De tvÄ forskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? För att uppnÄ studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.