Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Syftet med undersökningen var att utifrÄn beskrivningar frÄn professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mÀns partnervÄld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den hÀr klientgruppens situation. FrÄgestÀllningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mÀns partnervÄld, hade. FrÄgestÀllningen var fokuserad pÄ följande teman: kvinnans livsvÀrld, förhÄllandet till mannen, vÄldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lÀmna förhÄllandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare frÄn olika kvinnojourer och socialtjÀnster intervjuades.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Forskning vad gÀller sjÀlvhjÀlpsgrupper och dess faktiska verkan Àr överlag begrÀnsad och trots flera Ärs forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för mÄnga patienter med anorexi. Vetenskaplig utvÀrdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utstrÀckning och en genomgÄng av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns nÄgra lÀkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas sjÀlvhjÀlpsgrupper? Varför rÀcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frÄgor Àmnar jag att finna svar pÄ i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt sjÀlvhjÀlp.

HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhĂ€lsoproblemen i vĂ€rlden. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsĂ€tts för stigmatisering frĂ„n allmĂ€nheten men Ă€ven frĂ„n professionella dĂ€r diskriminering och skuldbelĂ€ggning Ă€r förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur mĂ€nniskor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning pĂ„ omrĂ„det har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna pĂ„ hur mĂ€nniskor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvĂ„rden samt pĂ„ stödorganisationen Noaks Ark.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

Uppsatsens syfte var att nÄ en större teoretisk förstÄelse av samkönat partnervÄld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av vÄldet. De tvÄ frÄgestÀllningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervÄld med fokus pÄ temana relationsdynamik, karaktÀr hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervÄld? De 21 valda primÀrdokumenten som analyserats Àr artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

VÀsentlighet Àr ett grundlÀggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas pÄ och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga omrÄden Àr det betydelsefullt att utföra vÀsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).Uppsatsen handlar frÀmst om hur det professionella omdömet pÄverkar vÀsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar Àven uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid vÀsentlighetsbedömningen.Vi presenterar i vÄr uppsats litteratur som behandlar vÀsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme pÄverkar detta. I vÄr undersökning intervjuade vi Ätta revisorer, som representerar tre större revisionsbyrÄer, med olika erfarenhet inom branschen för att fÄ en djupare förklaring gÀllande vÀsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkÀnda och tvÄ varken eller.

Syftet med studien var att undersöka vad som pÄverkar mÀnniskors deltagande i professionella HR-nÀtverk. Det kan vara intressant bÄde för deltagarnas företag, nÀtverksarrangörerna och icke-deltagare att veta ur synpunkten vad som gör att man vÀljer att delta i nÀtverk. Detta har gjorts i form av en enkÀt som mailats ut till Sveriges HR-förenings nÀtverksmedlemmar. Temana kring frÄgorna var kontaktskapande, engagemang, erfarenhetsutbyte och ensamhet. PÄ det inkomna materialet, 38 enkÀter, gjordes en regression som visade att kontaktskapande, erfarenhetsutbyte och ensamhet pÄverkar engagemang, bÄde som ensamma variabler var och en för sig och tillsammans.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..