Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssÀttet Matematik pÄ talets grund (MTG) samt i nÄgra matematiklÀrares klassrum. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar Àr komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. VÄrt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lÀrande tydligt. Vi kan ocksÄ konstatera att MTG Àr ett konstruktivistiskt arbetssÀtt. NÀr det gÀller konstruktivismen i klassrummet, sÄ visade vÄr undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors instÀllning försvÄrar den nyexaminerade matematiklÀrarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

Idag Àr anstÀllda inom kundtjÀnst pÄ svenska storbanker ofta 20 till 30-Äriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjÀnstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriÀr inom banksektorn. Dessa medarbetare Àr med andra ord ofta instÀllda pÄ att sÄ snabbt som möjligt gÄ vidare i sin karriÀr.I deras dagliga arbete förvÀntas de, av bÄde arbetsgivare och kunder, vara vÀlinformerade om bankens produkter och tjÀnster men Àven ge en högkvalitativ och ofta personlig service. MÄnga banker har högt uppstÀllda, kort- och lÄngsiktiga, sÀljmÄl som de anstÀllda förvÀntas uppfylla vilket Àr ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjÀnstanstÀlld. Detta stÀller krav pÄ de anstÀllda att vara stresstÄliga, flexibla, vÀlinformerade och i mÄnga fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras vÀl.Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer pÄ svenska storbanker gÄr tillvÀga för att upprÀtthÄlla en hög grad av motivation hos sina anstÀllda i detta konkurrensutsatta och sÀljinriktade arbetsklimat dÀr en stor andel av personalen Àr angelÀgna om att inom en snar framtid gÄ vidare i sina karriÀrer och avancera frÄn sin nuvarande roll. Vad de anstÀllda inom kundtjÀnst anser motiverar dem i deras arbete Àr en annan frÄga författarna Àmnar undersöka.De banker som författarna har undersökt Àr Handelsbanken, Nordea och Swedbank.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka i vilken grad gymnasielĂ€rare kĂ€nner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lĂ€rare samt lĂ€rare med lĂ€ngre Ă€n 15 Ă„rs erfarenhet av lĂ€raryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lĂ€rarna ser pĂ„ sitt arbete och vilka faktorer som pĂ„verkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jĂ€mfört de nyexaminerades syn med de lĂ€rare som har lĂ„ng erfarenhet för att se om det finns nĂ„gra skillnader nĂ€r det gĂ€ller hur de ser pĂ„ arbetet som lĂ€rare. För att kunna uppnĂ„ studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lĂ€rare i tvĂ„ olika lĂ€n, Östergötland och Kalmar lĂ€n.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare upplever sitt första Är pÄ jobbet.1. Hur upplever idrottslÀrare det sociala samspelet och stödet mellan skolledning, arbetskollegor och elever?2. Hur upplever idrottslÀrare den fysiska miljön i skolan samt skolan som organisation?3. Vilka förvÀntningar och krav stÀlls pÄ nya idrottslÀrare?MetodMetoden som anvÀndes i denna kvalitativa studie var en semi-strukturerad intervju. I studien deltog fyra idrottslÀrare, som jobbat mellan ett till tre Är pÄ gymnasie- eller grundskola. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatDet formella stödet med mentorskap och introduktion var bristande, men att kollegorna upplevdes som stödjande av idrottslÀrarna. Kollegorna och eleverna var viktiga arbetsmiljöfaktorer som pÄverkade hur de trivdes pÄ arbetsplatsen.

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lÀrarstarten för fyra avgÄngsstudenter vid LÀrarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har pÄverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första Är. BerÀttelserna stÀlls mot utsagor frÄn andra nyutbildade och erfarna lÀrare; allt för att se vad som Àr unikt och vad som Àr allmÀngiltigt. Resultatet pekar pÄ att faktorerna för en lÀrarstart Àr sÄ mÄnga att ett allmÀnt stödprogram för nyanstÀllda lÀrare mÄste hanteras med stor varsamhet. Det Àr osÀkert om nyblivna lÀrares upplevelser ens Àr unika för just dem.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.