Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Examensarbetets syfte Àr att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielÀrareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats dÀr vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angÄende sin beredskap. Vi har Àven undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lÀrare uttrycker att de inte kÀnde sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina Àmneskunskaper de fÄtt frÄn utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Det hÀr projektet Àr det sista och avslutande momentet pÄ vÄr utbildning Medie-design vid LuleÄ Tekniska Universitet och kallas för ett c-arbete. Tack vare moderniseringen av utbildningen som vi gÄr sÄ har vi numera möjligheten att göra ett konstnÀrligt arbete istÀllet för att skriva en vetenskaplig rapport. Det innebÀr att vi har lagt mycket tid pÄ att planera och framstÀlla en grafisk produkt och den hÀr rapporten redogör för vÄr process frÄn planeringsstadiet till den fÀrdiga produkten. Syftet med detta projekt Àr att vi ska lÀra oss hur boktryckningsprocessen fungerar och samtidigt öppna lÀsarnas ögon för hur stor skillnad mÀnniskor verkligen gör i samhÀllet. Vidare kommer vi som nyexaminerade mediedesigners att anvÀnda oss av detta grafiska arbete och visa upp det som en del av vÄr portfolio vid framtida arbetsintervjuer.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

MÄngfalden i dagens samhÀlle har bidragit till större krav pÄ förskollÀrarna att verka i mÄngkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mÄngkulturellt samhÀlle. Denna mÄngfald stÀller Àven ökade krav pÄ lÀrarutbildningen nÀr det gÀller att förbereda nyblivna förskollÀrare. Det hÀr examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollÀrare med arbetsvana i en mÄngkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollÀrare frÄn en mÄngkulturell inriktning, tÀnker kring att arbeta med kulturell mÄngfald och interkulturellt förhÄllningssÀtt. De forskningsfrÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn handlar om hur verksamma förskollÀrare frÄn ett mindre samhÀlle i GÀstrikland och lÀrarstudenter frÄn lÀrarutbildningen vid Högskolan i GÀvle reflekterar gÀllande att arbeta med kulturell mÄngfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, hur de ser pÄ sin egen kunskapsnivÄ inom detta omrÄde samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de bÄda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck. Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gÀllande mÄngfald i samhÀlle, skola och förskola.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livrÀddning och studier har pÄvisat att det rÀddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livrÀddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livrÀddare varit först pÄ plats vid misstÀnkt hjÀrtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom bÄde positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livrÀddaren. SMS-livrÀddarna sÄgs som en resurs och förkortade tiden mellan hjÀrtstopp och HLR. Det fanns en osÀkerhet kring SMS-livrÀddarens kompetens. SMS-livrÀddarens agerande pÄverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. SÀkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livrÀddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livrÀddaren var bÄde positivt och negativt.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.