Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

This is a study of proficiency development of major/lt colonel officers (level 2-3) within the Swedish armed forces. The study includes officers above the age of 45. The background of this study is a study from January 2000 (written by Björn Osswald). Osswald discovered that proficiency development decreased at the age of 45. Since the profession as an officer today is a lifetime profession, this is a result that the Swedish Armed Forces not can afford.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras användningsområde har under de senaste åren ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjälpa till att visa upp hur väl en student behärskar den kompetensen som krävs inom ett visst yrkesområde. Forskning pekar på att designkompetens och designförmåga är någonting som är svårt att fånga samt förmedla då en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet på designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gällande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Denna rapport behandlar en fältstudie genomförd på en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning på konceptuell nivå arbetas fram. Metoder och synsätt för fältstudien beskrivs samt relationer till forskningsområden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en åldrande personalkår där kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt på önskelistan hos personalen.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett arbetsgivar- såväl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriärmöjligheterna upplevs på det studerade företaget. Vi vill även bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn på sina karriärmöjligheter påverkar deras intentioner att stanna kvar på företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser på medarbetarnas karriärmöjligheter i relation till beslutet att stanna på företaget.Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktäriserar de interna karriärmöjligheterna som aningen mer omfattande än vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen på att det finns möjligheter att utveckla och förbättra de interna karriärmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet återkommande faktor, som också visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriärmöjligheter är kompetensutveckling.

I denna rapport undersöks på vilka sätt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfällena har givit dem. Vi har även undersökt vad det är i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vår undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen är fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagoger känner en stark må bra-känsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfällen.

Jönköpings län har under det senaste årtiondet drabbats av naturolyckor i form av extrema vädersituationer som orsakat flera allvarliga olyckor och nödsituationer. Länsstyrelsen i Jönköpings län vill därför öka förståelsen av hur tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet har påverkats av de tidigare händelserna. Detta är en studie som omfattar riskhantering och beredskap för naturolyckor. Studien omfattar miljöfarlig verksamhet inom kategorierna A och B enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fokus ligger på att kartlägga och beskriva den övergripande situation av historiska händelser som inträffat.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Frågorna som lades till grund för min studie, och som är direkt kopplade till de valda frågorna som användes i utvärderingsenkäten för Mål 3-projektet som Sydskånska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lärarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten? - Vilken påverkan kan man se att lärarna tycker att de har haft över Mål 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lärarna upplever att Mål 3-satsningen har motsvarat deras önskemål om kompetensutveckling? - Finns det samband mellan lärarnas uppfattningar om hur Malmö högskolas kompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolans behov av Mål 3-satsningen? Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkäterna för att kunna uppfylla önskemålen om att Sydskånska forskargruppen ska bidra med en utvärdering och genomlysning av processen för Mål 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrån de postmoderna kontexterna som läraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkätsvaren. Jag undersökte vissa utvalda frågor som svarar på frågorna angivna ovan, och vidare analyserades dessa utifrån varje rektorsområde. Enkätsvaren på de utvalda frågorna indikerar att majoriteten av lärarna på Sydskånska Gymnasieförbundet tycks vara missnöjda med kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).