En studie om lärarnas attityder av Sydskånska Gymnasieförbundets arbete med kompetensutveckling
Frågorna som lades till grund för min studie, och som är direkt kopplade till de valda
frågorna som användes i utvärderingsenkäten för Mål 3-projektet som Sydskånska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lärarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten?
- Vilken påverkan kan man se att lärarna tycker att de har haft över Mål 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lärarna upplever att Mål 3-satsningen har motsvarat deras önskemål om kompetensutveckling?
- Finns det samband mellan lärarnas uppfattningar om hur Malmö högskolas
kompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolans
behov av Mål 3-satsningen?
Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkäterna för att kunna uppfylla önskemålen om att Sydskånska forskargruppen ska bidra med en utvärdering och genomlysning av processen för Mål 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrån de postmoderna kontexterna som läraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkätsvaren.
Jag undersökte vissa utvalda frågor som svarar på frågorna angivna ovan, och vidare
analyserades dessa utifrån varje rektorsområde. Enkätsvaren på de utvalda frågorna
indikerar att majoriteten av lärarna på Sydskånska Gymnasieförbundet tycks vara
missnöjda med kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen. En majoritet tycks
ange positiva svar på frågorna som inte har någon anknytning till hur Mål 3-satsningen
påverkar deras arbetssätt. Men så fort enkätfrågorna knyts till hur Mål 3-satsningen
inverkar på deras vardagliga verksamhet, får man starkt negativa resultat, och detta gäller
av samtliga enkätfrågor.
Som avrundning utgörs min slutdiskussion av förslag och tankar om vidare
forskningar för att söka svar på de frågor som analysen väcker. I det avslutande avsnittet om förslag på fortsatt forskning framför jag flera resonemang kring varför min ytliga studie saknar djup, och varför jag menar att djupstudier kring Sydskånska
Gymnasieförbundets omstruktureringsprocess återstår att göras.