Fokus i denna uppsats ligger på gränsdragningen mellan avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Syftet med uppsatsen är att beskriva skillnaderna mellan avtalstyperna och hur man rättsligt kan avgöra vilken avtalstyp som är förhanden. I syftet ligger en ambition att tydliggöra motiven bakom uppdelningen och med detta som bakgrund tydliggöra vilka rättsliga och kommersiella faktorer som är relevanta att ta hänsyn till vid en härledning till avtalstypen i oklara fall. Uppsatsen har en delvis tillbakablickande karaktär vars primära syfte är att tydliggöra den kommersiella och rättsliga utveckling som resulterat i sjölagens uppdelning i avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Men uppsatsen är också framåtblickande då ett ytterligare syfte är att peka på de skillnader som FN-konventionen om transport av gods helt eller delvis till sjöss (Rotterdamreglerna) kan komma att medföra för den nämnda gränsdragningen..

I uppsatsen behandlas styrelsejäv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen är att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillämpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rättsdogmatiska arbetsmetoden.

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Ett avtal om att uppföra ett nytt småhus får anses utgöra en av de ekonomiskt största affärerna i en konsuments liv. Konsumenten är i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Konsumenten har även det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sådant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda konsumenten i de fall problem uppstår?I vår uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestämmelser på området och vilket skydd konsumenten har i dessa avtalsförhållanden samt om skyddet kan anses vara tillräckligt.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Uppsatsen ger en generell överblick över de regler rörande arbetstagarinflytande som aktualiseras för målbolag vid en aktieöverlåtelse. Den centrala lagstiftningen på området, medbestämmandelagen, reglerar enbart förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det innebär att aktieägarna i ett företag inte omfattas av medbestämmandelagen och att frågor som beslutas på ägarnivå i princip faller utanför de anställdas rätt till inflytande. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka alternativa vägar till arbetstagarinflytande som återstår för målbolaget vid en aktieöverlåtelse. Fokus ligger främst på utvecklingsavtalet, ett medbestämmandeavtal slutet mellan Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige samt Privattjänstemannakartellen.

Ett avtal om att uppföra ett nytt småhus får anses utgöra en av de ekonomiskt största affärerna i en konsuments liv. Konsumenten är i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Konsumenten har även det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sådant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda konsumenten i de fall problem uppstår?I vår uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestämmelser på området och vilket skydd konsumenten har i dessa avtalsförhållanden samt om skyddet kan anses vara tillräckligt.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingå avtal med en gasleverantör på marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall då gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestämmelsen har dock gasleverantörerna på marknaden ingen skyldighet att ingå avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrätten är en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebär en rätt för individer att på egen hand avgöra huruvida avtal ska ingås, med vem avtal ska ingås och på vilka villkor.

Avtal som ska löpa under en längre eller på en obestämd tid kan stöta på problem. Problemen uppstår på grund av att den värld vi lever i idag är föränderlig. Detta gör att avtal riskerar att blir omoderna och inte passa in på de ändrade förhållanden som råder. I denna uppsats har vi försökt att ta reda på vilka möjligheter som står parterna till buds för att förebygga dessa problem. Tyngdpunkten i detta arbete ligger på omförhandlingsklausuler vilket är en möjlighet att få bukt med problemet ändrade förhållanden.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Abstract Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjänstgöra i förskolan ur olika intressenters framtidsperspektiv. Författare: Jessica Rosberg och Jessica Schubert Möller Yrkesrollsdiskussioner mellan barnskötare och förskollärare har länge förekommit i förskolans värld och syftet med denna undersökning är att ta reda på vad denna diskussion egentligen står för samt hur man tänker kring bemanningen på förskolan i framtiden. För att få en bakgrund till diskussionen har vi valt att göra en tillbakablick på aspekter kring de båda yrkesrollernas historia. Sammanfattningsvis kan vår huvudfråga formuleras som: Hur kan diskussionen om barnskötares och förskollärares yrkesroller förstås i ett historiskt och nutida perspektiv: ? Hur motiverar barnskötare/förskollärare sin roll i förskolan igår, idag och i ett framtidsperspektiv? ? Vilka utsagor om yrkeskompetenser i framtidens förskola finns hos politiker/chefer/fackliga representanter? Eftersom vår undersökning handlar om två yrkeskategorier med olika utbildningsnivå som ska utgöra ett arbetslag har vi kopplat till följande teoretiska utgångspunkter: bröderna Dreyfus femstegsmodell från nybörjare till expert, och Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus. Vår undersökningsgrupp består av sammanlagt sexton intervjupersoner med olika utbildning och yrkesutövande i Hörby kommun.