Fackföreningsrörelsen uppkom i övergången från det agrara till det industriella samhället. Samhällsförändringen skapade både förutsättningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstånd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förändring från ett industriellt till ett postin-dustriellt samhälle kan komma att påverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhälle kännetecknas bland annat av ?lösa? anställningsförhållan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergång från traditionella industriyrken till tjänstemannayrken.

Efter att ha tagit del av kommittébetänkandet Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal1 som utreder huruvida skriftlig accept bör krävas när avtal sluts över telefon avseende bland annat premiepensioner, har vi kunnat konstatera att det kan finnas ett behov av stärkt reglering av avtalsingående över telefon även vid försäljning av andra finansiella tjänster. Med finansiella tjänster avses banktjänster, tjänster som avser krediter, försäkringar, aktieförsäljning samt privata och individuella pensioner.Vid försäljning över telefon, när näringsidkare kontaktar en konsument, är konsumenten i en underordnad position i förhållande till näringsidkaren. Anledningen till detta är att samtalet sker på näringsidkarens initiativ och att konsumenten saknar kunskap om de ofta komplexa finansiella tjänsterna samt de avtalsrättsliga mekanismerna. Detta medför att konsumenten inte med säkerhet vet om ett avtal faktiskt ingåtts eller vad avtalet får för konsekvenser för denne. Det förekommer dessutom att försäljning sker med aggressiva metoder och att näringsidkare riktar in sig på särskilda målgrupper med bristande kunskap avseende tjänsterna.

I uppsatsen föreligger det tre delfrågor. Den första handlar om avtalet uppstallning av häst utan tjänst (hyra av box). I detta scenario är det frågan om vilka regler som bör tillämpas som utfyllnad av avtalet då det finns en avsaknad av bestämmelser gällande uppsägningstid och hyra. Hyra av box är inte definierat i lagens mening, vilka regler som är tillämpliga är således inte självklara. Hyra av box ansågs uppfylla de kriterier som krävs för att ett hyresavtal för lokal ska kunna föreligga.

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergången från det agrara till det industriella samhället. Samhällsförändringen skapade både förutsättningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstånd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förändring från ett industriellt till ett postin-dustriellt samhälle kan komma att påverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhälle kännetecknas bland annat av ?lösa? anställningsförhållan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergång från traditionella industriyrken till tjänstemannayrken.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

Användningen av superförmånsrätt är blygsam eftersom den har varit problematisk att arbeta med i praktiken. Superförmånsrätten har länge varit föremål för diskussioner. Förarbeten har uttryckt ett behov av att vissa fordringar som härrör från äldre avtal ska kunna omfattas av superförmånsrätt. Lagtexten kräver dock att en superförmånsrättslig fordran måste vara hänförbar till ett avtal som ingåtts under rekonstruktionen. Diskussionen om superförmånsrätt har sedan tagits upp igen eftersom det har tillsats en utredning som har lagt fram ett förslag på att vidga den superförmånsrättsliga sfären.

Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rättslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kärnfråga, stridsåtgärdernas legalitet kom att ställas till sin spets då det lettiska bolaget Laval un Partneri tog målet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs på grund av stridsåtgärderna, menade att stridsåtgärderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjänster och artikel 12, diskriminering på grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmänt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens gränser. AD tog upp målet men begärde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

Byteskostnader är den kostnad som uppstår när konsumenter som köpt en vara eller tjänst från en leverantör byter till en konkurrerande leverantörs produkt. För en konsument innebär kostnaden reducerade incitament att byta leverantör av en vara eller tjänst. Syftet med denna uppsats är att estimera byteskostnader på den svenska elmarknaden. Estimeringen av byteskostnaderna bygger på elhandelbolagens marknadsandelar och priser/avgifter. Elhandelsbolagen som inkluderas för att beräkna byteskostnaderna har begränsats till de 15 största utifrån deras respektive marknadsandel, där marknadsandelar avser antal kunder.

Culpa in contrahendo är en skadeståndsrättslig term och betyder vårdslöshet vid avtalets ingående. Culpa in contrahendo uppstod som en mellanlösning mellan det kontraktsrättliga och det utomobligatoriska ansvaret. Vanligen kan culpa in contrahendo aktualiseras i fall där vårdslösheten har uppstått i förhandlingar som inte leder till avtal men kan även förekomma vid förhandlingar som har lett till avtal. Syftet med denna uppsats är att reda ut vad som är gällande rätt. Jag har även tittat lite på den europeiska skadeståndsrätten.

Detta arbete behandlar avtalsbundenhet, med särskild inriktning på huruvida det är möjligt att avtalsbundenhet inträffar mellan förhandlingsparter under förhandlingar inom svensk avtalsrätt. Avtalslagens regler ger inte några klara regler på området och det går inte heller att skönja någon tydlig linje i varken doktrin eller praxis. Dagens kommersiella avtal föregås ofta av långa, komplexa och resurskrävande förhandlingar och står i kontrast till avtalslagens enkelt utformade anbud-accept modell som tillkom för snart ett sekel sedan. Den nordiska avtalsrätten vilar på att en part skall kunna förlita sig på motpartens agerande vilket i slutändan skall leda till att ett bindande avtal kommer till stånd. I praktiken är dock lojalitetspliktens legitimitet ifrågasatt och det råder oklarhet i huruvida det går att successivt bli bunden till ett avtal.