Ledningsinnehavares kontraheringsplikt avseende anvisad leverantör enligt naturgaslagen
Hur förhåller sig bestämmelsen till avtalsfriheten och den allmänna kontraheringsplikten?
Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingå avtal med en gasleverantör på marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall då gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestämmelsen har dock gasleverantörerna på marknaden ingen skyldighet att ingå avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrätten är en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebär en rätt för individer att på egen hand avgöra huruvida avtal ska ingås, med vem avtal ska ingås och på vilka villkor. Avtalsfriheten är dock inte absolut, den är begränsad till följd av olika omständigheter och behov i samhället. Ett av undantagen till avtalsfriheten är kontraheringsplikten, skyldigheten att i vissa fall ingå avtal. Rättsfiguren finns inom olika rättsområden och motiveras ur olika perspektiv. Det har dock utvecklats en princip om en allmän kontraheringsplikt, vilken är utgångspunkten i denna framställning.Skyldigheten för ledningsinnehavaren enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen innebär att ledningsinnehavaren åläggs en kontraheringsplikt. Genom denna framställning presenteras naturgasmarknaden och bakgrunden till denna bestämmelse i syfte att analysera kontraheringsplikten som följer av stadgandet. Motivet till bestämmelsen kompareras med motiven till den allmänna kontraheringsplikten i syfte att analysera hur kontraheringsplikten i 7 kap. 8 a § naturgaslagen förhåller sig till avtalsfriheten och den allmänna kontraheringsplikten. Det ifrågasätts huruvida skyldigheten som åläggs ledningsinnehavaren är att anse som motiverad samt huruvida ett avtalsförhållande är det optimala verktyget för att uppnå det faktiska syftet med bestämmelsen.