Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med det hÀr arbetet Àr att dels göra en teoretisk genomgÄng av de viktigaste styrdokumenten nÀr det gÀller inkludering, dels att med hjÀlp av nÄgra verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?MetodJag har anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som metod för datainsamling för att fÄ mer fördjupade svar pÄ mina frÄgor. Jag kÀnner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd genomförs sÄ ofta det Àr möjligt. Det beror pÄ flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. MÄnga olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlÀtta för skolsvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur lÀraren och elevassistenten arbetar för att skapa inkludering, av elever som lÀser enligt sÀrskolans lÀroplan, i en ordinarie gymnasieklass. Vi har med hjÀlp av de kvalitativa forskningsmetoderna, deltagande observationer och intervjuer, samlat data för att beskriva och analysera hur det inkluderande arbetet ser ut pÄ en Waldorfskola. I studien har vi undersökt hur lÀraren och elevassistenten skapar goda möjligheter för inkludering. Vi har Àven undersökt hur lÀraren och elevassistenten arbetar vid genomgÄngar och instruktioner i klassrummet samt hur de planerar, utvÀrderar samt reflekterar kring den inkluderande skolmiljön. De slutsatser och resultat som vi har kunnat dra Àr att nÀr en skola anser att alla elevers olikheter berikar skolan sÄ Àr arbetet med inkludering inte nÄgot anstrÀngande och svÄrt utan nÄgot naturligt..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur etisk produktion pÄverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar pÄ att etisk produktion har en positiv pÄverkan pÄ den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tÀnka sig att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlÀtta för respondenterna i enkÀtundersökningen anvÀnds begreppet etisk produktion med hÀnvisning till Àggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie Àr miljövÀnlig transport och god hönshÄllning. Studiens resultat redogör för att konsumenter Àr positivt instÀllda till att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ ett etiskt vis och att etisk produktion Àr ett produktattribut som pÄverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

En studie om förskollÀrares syn- och arbetssÀtt i arbetet med barn med funktionsnedsÀttning i den reguljÀra förskolan. Vi vill med denna studie undersöka om barnen endast Àr integrerade eller om de Àr inkluderade i verksamheten..

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa. En litteratursökning genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut till det slutliga resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en rÀdd attityd, en stressad attityd, en osÀker attityd, en sÀker attityd samt en diskriminerande attityd gentemot patienter med psykisk ohÀlsa. SamhÀllets stigmatiserade syn pÄ psykisk ohÀlsa pÄverkade sjuksköterskorna negativt i deras yrkesroll dÄ de kunde utveckla en rÀdd, osÀker och diskriminerande attityd.  Kunskap och erfarenhet om psykisk ohÀlsa var nÄgot som resultatet visade förbÀttrade sjuksköterskornas bemötande och gav dem en sÀker attityd.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare inom den svenska grundskolan ser pÄ inkludering och den bygger pÄ intervjuer som genomförts med klass- och resurslÀrare pÄ lÄg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv instÀllning till inkludering gÀllande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslÀrares tankar kring vilka som gynnas resultatmÀssigt av ett inkluderande arbetssÀtt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssÀtt medan klasslÀrarna menar att barn utan svÄrigheter riskerar att missgynnas resultatmÀssigt vid en allt för lÄngtgÄende inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser vÀldigt negativt pÄ segregerande lösningar men klasslÀrarna, framförallt pÄ lÄgstadiet, ser i viss utstrÀckning behov av sÀrskilda undervisningsgrupper. Alla informanter Àr eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnÄ en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgÄngsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens instÀllning och stöd Àr.

Oskuldsnormen Àr ett begrepp som stÄr för att bevara sin oskuld fram till Àktenskapet och Àr ett överordnad vÀrde inom hederstraditioner. Vissa motsÀgelser och förestÀllningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i Äldrarna 17-21. En enkÀtundersökning genomfördes, dÀr attityden till oskuldskraven och förÀldrars förvÀntningar pÄ oskuldsnormen tillfrÄgades Àven kunskapsnivÄn om mödomshinnans struktur.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklÀrare pÄ gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga fÀrdigheter genom inkludering. Undersökningens frÄgestÀllningar sökte belysa hur engelsklÀrare pÄ gymnasiet konkret arbetar med inkludering gÀllande muntliga fÀrdigheter och vilka faktorer som frÀmst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklÀrare i Ärskurs 1 (engelska 5) pÄ olika fristÄende gymnasieskolor i SkÄne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tÀmligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nÀmligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsÀttningar och kunskapsnivÄ. Vidare har samtliga lÀrare stort fokus pÄ elevens individuella utveckling och hÀvdar att det Àr pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev.

VÄrt examensarbetes syfte Àr att fördjupa oss i vad förskollÀrare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans lÀroplan och Skollagen nÀmner inte begreppen en enda gÄng och vi vill skapa oss en förstÄelse om varför det talas sÄ mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare i vÀstra Sverige.I vÄrt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar pÄ att ett fÄtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten dÀr de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har bÄda gjort vÄr slutpraktik pÄ ett stÀlle dÀr vi anser att de arbetar mycket med inkludering, sÄ som vi tolkar deras arbetssÀtt.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Studien baseras pÄ intervjuer med 18 elever som alla lÀser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgÄngspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhÄllandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvÀndighet och deras motivation att lÀra sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Generellt visar resultatet Àven pÄ en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lÀra sig engelska. HÀr har det visat sig att elever med en sÄ kallad instrumentell motivation, det vill sÀga att man lÀr sig för ha nytta av det i framtiden, i större utstrÀckning har en negativ attityd.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.