Trenden i samhĂ€llet idag Ă€r att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som Ă€r av betydelse för Ă€ldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hĂ€lsa och attityd till pension undersöktes genom ett frĂ„geformulĂ€r. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hĂ€lsa, civilstĂ„nd samt Ă„lder.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ förstĂ„else för hur mĂ€nniskor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende pĂ„verkar deras inkludering i samhĂ€llet och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i sĂ„ fall nĂ€r och hur detta sker. Men Ă€ven hur de ser pĂ„ detta problem. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende nĂ€r det gĂ€ller inkludering i det svenska samhĂ€llet? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ vad de tycker om diskriminering?Antagandena Ă€r att det sker sĂ€rbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och Ă€ven att ett ickenordiskt utseende har betydelse nĂ€r det gĂ€ller inkluderingen i samhĂ€llet.Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjĂ€lp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jĂ€mförelse görs med hjĂ€lp av tidigare forskning som gjorts inom Ă€mnet.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Jag har i denna uppsats försökt med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsÀmnet. EnkÀten innehÄller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrÄgor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehÄller dessutom en översiktlig presentation av religionsÀmnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgÄng av nÄgra böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsÀmnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsÀmnet inte anses som viktigt. Yngre elever och frÀmst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till sÄvÀl religionskunskap som religion.

Den ökade vÀlfÀrden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten mÄste idag göra allt flera övervÀganden med avseende pÄ olika aspekter dÄ en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utlÀndska produkter har ett sÀrskilt attribut kommit att fÄ större uppmÀrksamhet, nÀmligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Syftet med min undersökning har varit att utifrÄn begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsÀttningar försöka ta reda pÄ hur man resonerar kring elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det Àr en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid tvÄ olika högstadieskolor i tvÄ olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har ocksÄ anvÀnt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

Inkludering Ă€r starkt sammankopplat med mĂ„let om en likvĂ€rdig utbildning. ÄndĂ„ Ă€r inkludering inte helt sjĂ€lvklart i dagens skola och ses heller inte sĂ€llan som problematiskt att organisera för den enskilde lĂ€raren.Syftet med denna studie Ă€r att frĂ„n utsagor av lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsĂ€ttning samt se hur dessa pĂ„verkar planeringen av undervisningen. Studien Ă€r en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat Ă„tta lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i sĂ€rskolan.Resultatet frĂ„n intervjuerna visar att inkludering Ă€r ett komplext och svĂ„rtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig Ă„t och Ă€r beroende av flera faktorer.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lÀrare upplevde undervisningen och arbetet i Àmnet idrott och hÀlsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lÀrare genomfördes. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och lÀraren, medan lÀrarna fick svara pÄ frÄgor kring inkludering, integrering, arbetssÀtt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt dÀremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med lÀraren och att inte bli sÀrbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Bakgrund: Hypertoni Àr en folksjukdom och Àr en starkt bidragande orsak till sjukdomar som stroke, hjÀrtsvikt, kranskÀrlssjukdom och arterioskleros. En effektiv lÀkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer Àn 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett Är frÄn att diagnos har stÀlls. Bland de som fortsÀtter sin behandling Àr det endast hÀlften som Àr följsamma det vill sÀga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva lÀkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

HIV/AIDS Àr en virus sjukdom som omgÀrdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhÀllet i mÄnga fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssÀtt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvÄrden. I samhÀllet bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstÀnksamhet, skuldbelÀggande och rÀdsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvÄrden i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.

Syftet var att utreda omvÄrdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att faststÀlla demografiska faktorer som kan pÄverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, dÀr relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som anvÀndes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvÄrdnad. Det finns en allmÀnt negativ attityd bland omvÄrdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och specialpedagoger pÄ en skola definierar begreppet inkludering och hur de tÀnker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har Àven syftet varit att ta reda pÄ hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit frÄn relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren frÄn informanterna stÀmmer vÀl överens.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lÀrare upplevde undervisningen och arbetet i Àmnet idrott och hÀlsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lÀrare genomfördes. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och lÀraren, medan lÀrarna fick svara pÄ frÄgor kring inkludering, integrering, arbetssÀtt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt dÀremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med lÀraren och att inte bli sÀrbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.