Självklarhet eller hämsko?
En studie av några grundskollärares syn på inkludering
Undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan ser på inkludering och den bygger på intervjuer som genomförts med klass- och resurslärare på låg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv inställning till inkludering gällande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslärares tankar kring vilka som gynnas resultatmässigt av ett inkluderande arbetssätt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssätt medan klasslärarna menar att barn utan svårigheter riskerar att missgynnas resultatmässigt vid en allt för långtgående inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser väldigt negativt på segregerande lösningar men klasslärarna, framförallt på lågstadiet, ser i viss utsträckning behov av särskilda undervisningsgrupper. Alla informanter är eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnå en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgångsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens inställning och stöd är. Informanterna på lågstadiet upplever en bristande förståelse och saknar stöd från skolledningen, medan informanterna på mellan- och högstadiet ser positivt på deras intresse och stöd. Undersökningen visar också på att det finns skillnader i kunskapsgrunden mellan olika lärarkategorier då resurspedagogerna har en forskningsbaserad grund medan klasslärarna på lågstadiet arbetar mer erfarenhetsbaserat.