Att kommunicera i dagens samhÀlle Àr otroligt viktigt. Med vÄr studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev Àr tyst. Bakgrunden bygger till stor del pÄ vad forskningen sÀger om vilken betydelse sprÄket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men Àven vad pedagogen kan göra för att underlÀtta för en tyst elev. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. NÄgra av frÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssÀtt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? NÄr de tysta eleverna mÄlen? Resultatet av vÄr undersökning visade att merparten av de tysta eleverna nÄr mÄlen.

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig sjÀlva i klassrummet och varför de, enligt sig sjÀlva, Àr sÄ tysta. Jag har Àven tittat pÄ hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda pÄ hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning dÀr jag anvÀnt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor frÄn skolÄr fem till Är Ätta och som enligt deras lÀrare har passat in pÄ kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade pÄ tvÄ huvudorsaker till varför tjejerna var sÄ tysta i klassrummet.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Syftet med detta arbete Ă€r att belysa pedagogers erfarenheter om arbetet med de elever som inte vĂ„gar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av rĂ€dsla att vĂ„ga tala. Det resoneras Ă€ven mycket om vikten av att kunna tala för sig, vilket innebĂ€r ett problem för tysta elever. Den litteraturstudie som ligger till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad lĂ€roplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Även som olika forskares uppfattningar om tystlĂ„tenhetens kĂ€nsla, orsaker, konsekvenser och Ă„tgĂ€rder berörs.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med detta arbete Àr att uppmÀrksamma de tysta och blyga barnens svÄra situation. I detta arbete belyses bland annat barnens skolmiljö, hemmiljö samt förÀldrarnas och lÀrarnas roll. TvÄ andra viktiga delar som ocksÄ tas upp Àr gruppens betydelse och vikten av att kÀnna sig trygg och att ha ett bra sjÀlvförtroende. Vad kan orsakerna vara till ett sÄdant tyst och blygt beteende men framförallt vilka hjÀlpmedel och tips finns det? Informationen som vi anvÀnt oss av kommer frÀmst frÄn litteratur men Àven frÄn intervjuer av fyra pedagoger i SkÄne och Blekinge lÀn.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr frÄgestÀllningen Kan jag finna ett didaktiskt tillvÀgagÄngssÀtt, med hjÀlp av den tysta kunskapen, genom dialogen och praktisk övning, i min kommande roll som bildlÀrare?Mina frÄgestÀllningar har jag stÀllt för att kunna synliggöra kunskapsöverföring för mig sjÀlv och för att kunna effektivt fÄ anvÀndning av den i en lÀrande situation. Genom en dagboksprocess har jag redogjort för hur uppsatsen behandlar min frÄgestÀllning. Jag har valt ut tre specifika delar frÄn processen och med hjÀlp av Bengt Molanders bok, Kunskap i handling, sammankopplat hans teorier med min upplevelse av processen. Gestaltningen, trasmattan, visar en klar och tydlig förbindelse mellan teori och praktik, att den existerar, att jag har praktiserat ?lÀra genom att göra?.Uppsatsen behandlar samspelet mellan en inlÀrningsprocess under ett praktiskt arbete med en gestaltningsuppgift och filosofiska studier.

Syfte: Studien fokuserar pÄ sambandet mellan de ÄtgÀrder som skrivs i elevernas ÄtgÀrds-program pÄ skol- och gruppnivÄ samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag frÀmjar en god lÀrmiljö.FrÄgor som förtydligar syftet Àr:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen nÀr det gÀller vikten av en bra lÀrmiljö?Hur anvÀnds specialpedagogens stöd nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av ÄtgÀrdsprogram att fokus mer hamnar pÄ skol- gruppnivÄ Àn om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras ÄtgÀrder pÄ skol- och gruppnivÄ som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet Àr studiens utgÄngspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet Àr studiet av hur mÀnniskor lÀr och formas genom sprÄk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) Àr de kommunikativa processerna förutsÀttningar för mÀnniskans lÀrande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet Àr sprÄkets anvÀndning beroende av den praktik den ingÄr i.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

SammanfattningEtt av grundskolans kunskapsmÄl Àr att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i Àmnena svenska och engelska. Skolan har dÀrmed ansvar för att uppmÀrksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, sÄ att de kan utveckla sin muntliga förmÄga till interaktion med andra mÀnniskor. DÀrför Àr syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de ÄtgÀrderna fÄr. Det handlar om elever som har anmÀlts till elevhÀlsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr Ätta semistrukturerade intervjuer angÄende tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lÀrare och fyra representanter för elevhÀlsan pÄ tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallÀrare/specialpedagog var beteendet det motsatta för tvÄ av dem.

Diskussioner kring tysta flickor Àr ett Àmne som berör mÄnga, sÄvÀl i skolan som i samhÀllet i stort. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lÀrar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vÄr undersökning vill vi belysa varför vissa flickor Àr tystare Àn andra flickor. Till syftet hör Àven att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv Ät. De datainsamlingsmetoder som anvÀndes var enkÀtfrÄgor till flickor i Ärskurs 6, strukturerade intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.