I detta arbete behandlar vi frĂ„gor rörande matematiklĂ€rare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare Ă„r. VĂ„r studie Ă€r en empirisk undersökning dĂ€r vi söker svar pĂ„ vilka attityder och strategier lĂ€rarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har anvĂ€nt en del Ă€ldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsomrĂ„det som sammanfattat behandlar bĂ„de matematik och tysta barn inte Ă€r vĂ€l utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lĂ€rarens arbete med de tysta eleverna. UtifrĂ„n vĂ„r undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som pĂ„verkar tysta elevers lĂ€randesituation inom matematiken.

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta del av lÀrarnas upplevelser och förestÀllningar om tysta elever i skolan. De berÀttelser lÀrarna ger oss innehÄller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lÀrare har deltagit i undersökningen som bygger pÄ intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna upplever svÄrigheter i mötet med tysta elever. De kÀnner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nÄ dessa elever.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Syftet med detta arbete var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter av tysta elever och vad som kan göras för att fÄ dessa elever att prata samt vad som faktiskt görs. Den metod som anvÀndes för undersökningen var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer gjordes med lÀrare verksamma i Ärskurs 7-9, varvid det framkom att de tysta eleverna oftare Àr flickor Àn pojkar och att situationer sÄsom diskussioner i klassen och muntliga redovisningar Àr problematiska. LÀrarna upplevde det svÄrt att hjÀlpa de tysta eleverna, dÄ de oftast undervisade i helklass, och kÀnde sig hÀnvisade till att endast vara lyhörda för de tysta elevernas behov och uppmuntra dessa till att vÄga mer. TaltrÀning i mindre grupper var den metod som ansÄgs kunna anvÀndas för att hjÀlpa de tysta eleverna.

Syftet med arbetet, och dÀrmed mina frÄgestÀllningar, har varit att ta reda pÄ hur lÀraren ser pÄ den ?tysta? eleven och hur han/hon bemöter denne. Jag har ocksÄ velat hitta gemensamma kÀnnetecken hos denna typ av elev och fÄ fram hur de ser pÄ skolan och handupprÀckning. För detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med intervju och observation av tre tysta flickor och en pojke samt av deras lÀrare, men Àven utav en kontrollgrupp pÄ fyra ?glada? elever.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade nÄgot, eller ytterst lite, pÄ lektioner dÀr hela klassen var samlad. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Syftet med detta arbete var att utifrÄn tesen: ?För att kunna leva upp till styrdokumentens mÄl mÄste tysta elever tala?, undersöka om och hur tesen tar sig uttryck i pedagogens dagliga arbete. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur pedagogen arbetar med tysta elever, hur pedagogen förhÄller sig till de styrdokument som finns samt hur elever upplever den verbala aktiviteten i klassrummet. Med en tyst elev menar vi sÄvÀl elever som pratar lite och de som inte sÀger nÄgonting alls. De metoder som anvÀndes vid undersökningen var intervju samt enkÀt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrÄn deras kommunikativa och sprÄkliga förmÄgor. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet presenterar studien hur lÀrarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och sprÄkliga förmÄgor.UtifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lÀrarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie Àr att lÀrarna upplever att tysta elevers tysthet Àr situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lÀrarna ansÄg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att fÄ de bÀsta förutsÀttningarna för framför allt de tysta eleverna. LÀrarna beskrev ocksÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt som de anvÀnde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmÄgor. I studien framkom ocksÄ att lÀrarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Denna studies syfte Àr att fÄ fram lÀrares uppfattningar av vad en tyst elev kan vara, detta för att kunna fÄ fatt pÄ lÀrares uppfattningar kring hur tysta elever kan stödjas för att deras muntliga deltagande i klassen ska öka. Vi har utefter vÄrt syfte utformat följande frÄgestÀllningar som studien vilat pÄ: -         Vilka uppfattningar finns hos lÀrare om tysta elever?-         PÄ vilka sÀtt uppfattar lÀrare att tysta elever kan stödjas gÀllande sitt muntliga deltagande? Den tidigare forskning samt litteratur vi tagit del av har haft sin utgÄngspunkt ur de tysta elevernas perspektiv, fokus har sÄledes varit att visa pÄ hur de tysta eleverna upplever, tÀnker och kÀnner om sin tystnad. I vÄr studie vill vi istÀllet fÄ fram hur lÀraren uppfattar de tysta eleverna. Det har Àven funnits tidigare studier som fokuserat pÄ hur ett visst arbetssÀtt kan stödja de tysta eleverna, vilket inte givit en bredare bild av hur de tysta eleverna kan stödjas.

VĂ„rt val att skriva om detta Ă€mne grundar sig i vĂ„rt intresse för de tysta barnen. Ämnet Ă€r angelĂ€get att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vĂ„r studie var att uppmĂ€rksamma de tysta och ?osynliga? barnen för att fĂ„ en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i tvĂ„ förskoleklasser och i en Ă„rskurs 1 för att fĂ„ fram vĂ„rt resultat.

Att kommunicera i dagens samhÀlle Àr otroligt viktigt. Med vÄr studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev Àr tyst. Bakgrunden bygger till stor del pÄ vad forskningen sÀger om vilken betydelse sprÄket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men Àven vad pedagogen kan göra för att underlÀtta för en tyst elev. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. NÄgra av frÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssÀtt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? NÄr de tysta eleverna mÄlen? Resultatet av vÄr undersökning visade att merparten av de tysta eleverna nÄr mÄlen.