Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Kunskap Àr en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher sÄ som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en mÀnniska utgörs av den tysta kunskapen, som Àr den kunskapen som Àr personlig och svÄr att uttrycka. Genom att skapa en bÀttre förstÄelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser pÄ ett bÀttre sÀtt. DÀrför krÀvs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad den tysta kunskapen Àr och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lÀtt att förstÄ, Àven om inte alla omrÄden prövas och valda delar anvÀnds efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, Àr att ÄtertrÀffar behövs för vidmakthÄllandet och för att fÄ en större programtrohet. Arbetet visar ocksÄ pÄ relevans för anvÀndandet av Skol-Komet, nÀr det gÀller uppförandeproblem av olika slag, bÄde genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet..

I dag Àr det inte lÀngre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som Àr de viktigaste tillgÄngarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser sÄ som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur organisationer kan arbeta med att underlÀtta överföringen av den tysta kunskapen vid omsÀttning av personal. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds för att behÄlla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stÀmning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Denna studie syftar till att undersöka hur lÀrare som ingick i Skol-Kometutbildningen i början av 2000-talet kom att anvÀnda sig av teckenekonomier, hur de upplevde att det var att arbeta med denna metod samt i vilken grad de vid, och efter, studiens genomförande anvÀnde sig av teckenekonomier. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter som tidigare gick i Skol-Kometutbildningen och pÄ sÄ sÀtt kom att anvÀnda sig av teckenekonomier (ett slags belöningssystem). Syftet Àr att undersöka hur respondenterna kom att anvÀnda sig av, samt upplevde att det var att jobba med, teckenekonomier och i vilken grad de fortfarande anvÀnder sig av teckenekonomier. Det teoretiska perspektivet baseras pÄ behaviorism, vilket Àr grunden för anvÀndandet av teckenekonomier.Resultatet frÄn denna studie tyder pÄ att teckenekonomi kan vara en fungerande metod för lÀraren att anvÀnda sig av vid hanterandet av uppförandeproblem. Studien visar ocksÄ att i mÄnga fall sÄ Àr anvÀndandet av teckenekonomier en positiv upplevelse för elever, förÀldrar och lÀrare.

Denna studie Äsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag anvÀnder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien Àmnar Àven att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrÀdesvis anvÀnder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts Àr en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som anvÀnds mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nÄ sina kunders kunskap Àr förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Studien som har fallstudiekaraktÀr, vÀnde sig till tre lÀrare, tre specialpedagoger samt 68 elever i olika Ärskurser. Syftet med vÄr studie var att undersöka upplevelse, motiv, mÄlsÀttning och perspektiv pÄ tyst lÀsning samt med hjÀlp av resultaten göra en jÀmförelse av den tysta lÀsningen mellan vÄra klasser för att se om funktionen var likvÀrdig. Studien har genomförts med hjÀlp av observationer av den tysta lÀsningen. DÀrefter genomfördes intervjuer med klasslÀrare och specialpedagoger pÄ respektive skola samt utdelning av enkÀter till de elever som vi tidigare studerat under vÄra observationstillfÀllen. Resultaten av studien visar att majoriteten av eleverna lÀser, i stor utstrÀckning under lÀsstunden, de tycker om tyst lÀsning och uppskattar sig sjÀlva som goda lÀsare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Syftet Àr att se om det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematik i Ärskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som Àr konstruerade utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vad Àr det inom matematikÀmnet elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan fÄ svÄrigheter med??. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsomrÄden och Àven inom algoritmomrÄdet. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter brister i dessa matematikdelar pÄ grund av brister i lÀsflytet, svÄrigheter med begreppsförstÄelse, komprimerat sprÄk och brister i korttidsminnet..

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.