Syftet meddet hÀr examensarbetet Àr att bidra med kunskap om vilket sÀrskilt stödskolorna beskriver i ÄtgÀrdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans Är 9. Jag har ocksÄ undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet sÀrskilda stöd som beskrivs i ÄtgÀrdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frÄgestÀllningar harjag samlat in och analyserat ÄtgÀrdsprogram i matematik tillhörande elever i Är9. Som analysinstrument har jag anvÀnt mig av textanalys, en sÄ kalladinnehÄllsanalys och utgÄttfrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskapsutveckling dÀr jag serÄtgÀrdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det sÀrskilda stöd som skrivs in i ÄtgÀrdsprogrammen förmatematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att urskilja de faktorer som Àr sÀrskilt viktiga och Àven avgörande för ett frÀmjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. DÀrefter följer en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra utvalda lÀrares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lÀgger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för Àmnet till eleven. Detta förhÄllningssÀtt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lÀrarens förmÄga att variera undervisningen samt lÀrarens förmÄga att individualisera undervisningen utifrÄn varje elevs behov.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra olika lÀrare vÀljer att introducera matematikÀmnet i skolÄr 1 och vad de vÀljer att lÀgga fokus pÄ. Enligt flera forskare kan den första kontakten med matematik vara avgörande för det fortsatta intresset för matematiken hos eleverna. Det Àr lÀrarens uppgift att introducera matematiken pÄ ett roligt och lustfyllt sÀtt. LÀraren bör dÀrför inte glömma bort att koppla samman elevernas tidigare kunskaper med det nya som de fÄr lÀra sig i skolan. En koppling bör Àven finnas mellan teori och praktik.Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer och till viss del observationer för att finna svaret pÄ mitt syfte.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "PannkakstÄrtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och anvÀndes i ett undervisningsförsök i Ärskurs tvÄ med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsomrÄdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsomrÄdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och lÀste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svÄrt att relatera och förstÄ att det var matematik vi hade arbetat med.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Äk 1 pÄ El- respektive Industriprogrammen pÄ gymnasiet anvÀnder sig av ett datorstöd pÄ kursen Matematik A, och att ta reda pÄ vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dels en enkÀt av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet pÄ undersökningen visar att eleverna inte anvÀnde datorstödet under lÀrprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet anvÀndes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som anvÀndes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lÀrande..

Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, instÀllningar,lÀrandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tÀnker om matematik och dess anvÀndningsomrÄden har ocksÄ genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förstÄelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha anvÀndning för detta i vÄrt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lÀrare blir medvetna om elevernas uppfattningar, dÄ flera undersökningar visar en nedÄtgÄende trend i elevers intresse för matematik vilket ocksÄ kan pÄverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes pÄ en skola i VÀstra Götalands lÀn med sex elever frÄn Ärskurs fyra.

Detta examensarbete handlar om att utmana och stimulera alla elever i Àmnet matematik.VÄrt syfte med studien Àr att se för- och nackdelar med nivÄgruppering och gruppering med blandade förmÄgor. Nio elever i Är 5 har i olika gruppkonstellationer löst ett matematiskt problem och dÀrefter har vi analyserat deras tillvÀgagÄngssÀtt. VÄrt resultat av studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss av fallstudie.Vi har kommit fram till att det inte gÄr att sÀga om nivÄgrupperingar Àr positivt eller negativt för den hÀr gruppen av elever. Det beror mycket pÄ individen sjÀlv, vilken grupp som Àr fördelaktig för deras del. Det Àr dÀremot viktigt att eleverna fÄr stimulans, utmaning och variation vilket de kan fÄ bÄde i en nivÄgrupp och i en blandad grupp.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss pÄ taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med tvÄ pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av vÄra anstrÀngningar har utmynnat i att vi pÄ tre olika sÀtt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lÀrande. Vi kan se en lÀnk mellan matematiskt tÀnkande och proprioceptionen i vÄr kropp.

Detta examensarbete Àr en studie av huruvida en grundlÀggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades pÄ kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever frÄn vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pÄgÄende forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten frÄn intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanstÀlldes och de visade pÄ att praktiska moment kan stÀrka viljan att lÀra och förstÄelsen för teorin bakom.

Kursen Matematik B Àr en de kurser som stÀller störst krav pÄ nytt konceptuellt tÀnkande för gymnasieelever vilket stÀller höga krav pÄ ett flexibelt sinne. DÀrför ansÄg jag det vara intressant att undersöka nÀrmare de aspekter som kringgÀrdar kursen. Jag försökte i min undersökning att hitta svar pÄ vilka moment inom denna kurs dÀr elever med samhÀllsvetenskaplig inriktning pÄ gymnasiet kÀnner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmÄga. Men Àven vad som kan ligga bakom de resultat som uppstÄr, samt vilka förÀndringar som kan vara lÀmpliga. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie dÀr elever fick uppskatta sin förmÄga att behÀrska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkÀt. Dessa sammanstÀlldes sedan för analys. I diskussionen försöker jag mÄla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmÄga samt vilka lÀmpliga ÄtgÀrder som kan tÀnkas behövas göra för att utveckla bÀttre resultat..

 Syftet med vÄr undersökning var att uppmÀrksamma och synliggöra den matematik som barnen lÀr sig pÄ fritidshemmet. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom enkÀter och intervjuer för att fÄ sÄ vÀl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv pÄ vÄr undersökning. I enkÀtundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade tvÄ av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen pÄvisar att det matematiska lÀrande som sker pÄ fritidshemmet i första hand sker genom informellt lÀrande i olika autentiska aktiviteter. Det Àr den vardagsnÀra och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Studien har som syfte att belysa förskollÀrarnas upplevda kunskap om och förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser pÄ sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan har visat att bristen pÄ utbildning i Àmnet var ett hinder i deras arbete och förhÄllningssÀtt att utveckla matematiken i förskolan. Med Àndrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i Àmnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom Àmnet. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande.

Genom vÄr verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primÀra koncentrations-svÄrigheter. DÄ vi Àr blivande lÀrare i matematik ville vi ta reda pÄ hur de primÀra koncentrationssvÄrigheterna pÄverkar elevens lÀrande i matematik samt ta reda pÄ hur vi kan hjÀlpa eleven. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallÀrare och tre klass-lÀrare frÄn tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vÄr undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö Àr betydelsefull, medan Äsikterna om matematikboken gick isÀr. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primÀra koncentrations-svÄrigheter oftast har förstÄelsen trots problem med matematiken.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.