Denna studie har sin utgÄngspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som rÄder kring matematik bland elever hemmahörande i Ärskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmÀrksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa Ärskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever frÄn vardera Ärskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrÄn Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jÀmförelsen mellan de bÄda Ärskurserna.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vilken matematik som uppstÄr i barnens fria lek pÄ förskolans gÄrd och under vilka förutsÀttningar detta sker. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi anvÀnt under vÄr undersökning Àr observationer. I observationsschemat anvÀnde vi oss av kategorier som hade anknytning till vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom pÄ förskolans gÄrd.

Sammanfattning VÄrt syfte med arbetet Àr att titta nÀrmre pÄ elevers förhÄllningssÀtt till arbetet med matematiklÀxor och deras motivation till att vilja lÀra sig matematik. Vi anser att elever bör ha en positiv attityd till matematik för att gynna lÀrandet. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet i samband med interaktion och kommunikation. LÀraren har en viktig roll i skolan och har stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte samma förutsÀttningar utanför skolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. TvÄ grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehÄll men olika sprÄklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de bÄda uppgifterna sÄ kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med tvÄ kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar pÄ ett mycket svagt samband mellan den sprÄkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kartlÀgga nÄgra lÀrares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det Àr ocksÄ intressant att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarna i deras val av undervisningsmiljö. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes Àven en enkÀtundersökning. UtifrÄn insamlade data, kartlades lÀrarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

I denna rapport vill vi undersöka hur lÀrare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört en fallstudie dÀr vi observerat tre matematiklektioner i skolÄr tre och sedan intervjuat sex elever och lÀraren. VÄrt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikÀmnet som rÀkning i matematikboken och har svÄrt att relatera skolans matematik med den matematik som de anvÀnder utanför skolan. LÀraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning pÄ matematikboken men önskar att hon kunde slÀppa matematikboken mer och strÀvar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förstÄelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

MÄnga teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundlÀggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet Àr nÄgot som Àr vÀl förankrat i lÀroplanen. Det gÀller ocksÄ Àmnet matematik som Àven inrymmer en rad strÀvansmÄl. Jag upplever att vÄr förskolemetodik verkar bristfÀllig nÀr det gÀller lek sammankopplat till inlÀrning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska frÀmjas hos barn och riktningar att strÀva mot, vilket gör att pedagogerna fÄr en betydande roll i barns utveckling.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida lÀrare anvÀnder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som fÄr mest utrymme i Ärskurs 1-3 jÀmfört med Ärskurs 4-6. Jag ville Àven fÄ reda pÄ i vilken utstrÀckning som lÀrare i de olika Ärskurserna anvÀnder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser pÄ anvÀndandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, Ärskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lÀrarna samt genom en enkÀt dÀr 19 lÀrare frÄn Äk1-6 deltog. Resultatet visar att lÀrarna i Ärskurs 4-6 anvÀnder fler representationsformer i undervisningen Àn lÀrarna i Ärskurs 1-3 men Àven att lÀrarna Àr mer benÀgna att anvÀnda abstrakta representationer nÀr eleverna blir Àldre och anvÀnder mer konkret matematik i Ärskurs 1-3. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna anser att konkret laborativt material Àr ett bra hjÀlpmedel bÄde vid introduktion av nytt matematiskt innehÄll och för att hjÀlpa elever i svÄrigheter..

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gÀllande matematik i andraskolÀmnen. FrÄgor vi stÀllt Àr om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolÀmnen förbÄde sig sjÀlva och eleverna och om de matematikansvariga lÀrarna Àr mer drivande i att hamatematik i andra skolÀmnen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De Ätta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med Ärskurserna 1-6 och arbetar pÄ treolika skolor.Resultaten i vÄr undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolÀmnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal Àr det allrabÀst och enklast att integrera sÀger de vidare.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de svenska elevernas matematikkunskaper har förÀndrats de senaste Ären. Vi stÀllde oss frÄgan, blir vÄra elever sÀmre i matematik och i sÄ fall inom vilka omrÄden har försÀmringen skett? Vi har anvÀnt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, bÄde internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har Àven intervjuat 7 lÀrare som har undervisat i matematik pÄ grundskolan och gymnasiet under minst 10 Är och dÀrför tror vi att de kan ge en rÀttvis bild av hur förÀndringarna har skett. Vi har sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar pÄ.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lĂ€gger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Ă€r grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frĂ„n matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lĂ€roboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksĂ„ en uppfattning att matematik kan has i samlĂ€rande.