Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har lÀst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i Äldern fem till sex Är. DÀrefter har vi intervjuat barnen enskilt. FrÄgorna har fokuserats pÄ taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lÀttare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp dÀr sista siffran anger mÀngden Àn ett tal mitt i rÀkneramsan.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan pÄverka elevernas intresse eller ointresse för Àmnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i Ärskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan pÄverka elevernas intresse för matematik Àr bland annat matematikuppgifternas svÄrighetsgrad, kÀnnedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmÄga, lust att lÀra, klassrumsklimat samt undervisningsinnehÄll. Som lÀrare behöver man forma ett undervisningsinnehÄll som stimulerar och motiverar eleverna. Det Àr bra att lÀra kÀnna sina elever och försöka utgÄ frÄn elevernas individuella förutsÀttningar..

I vÄr studie undersöker vi hur förskollÀrare beskriver det matematiska arbetssÀttet i förskolan.Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare arbetar med matematik tillsammans med barnen samt hur de anser sig anvÀnda förskolans lÀroplan i det matematiska arbetet. Valet av vÄrt undersökningsomrÄde grundas utifrÄn tidigare forskning om hur viktig den grundlÀggande matematiken Äterkommande beskrivs vara för barnens framtida förstÄelse och instÀllning till matematik. Resultatet frÄn vÄr studie visar att förskollÀrarna arbetar spontant och flexibelt med matematik tillsammans med barnen. Resultatet pekar Àven pÄ att samtliga förskollÀrare tycker det Àr viktigt att anvÀnda sig av de matematiska begreppen för att ge barnen förstÄelse för matematiken. Vidare visar vÄr studie pÄ att det inte finns nÄgon direkt planering vad gÀller det matematiska arbetet utan att den sker hÀr och nu i barnens vardag pÄ förskolan..

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Resultaten frÄn de nationella proven i matematik frÄn vÄrterminen 2012 visar att elever som har ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl har svÄrare att nÄ de krav som stÀlls för att eleverna ska uppnÄ betyget godkÀnt i matematik Àn de elever som har svenska som modersmÄl. Bland elever med utlÀndsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnÄtt kraven. Det gÀller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte Àr att se om och hur matematiklÀrare anpassar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever. Undersökningen ser Àven till vilka metoder matematiklÀraren anvÀnder i sin undervisning för att förstÀrka förstÄelsen i Àmnet, och hur lÀrarna planerar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever.

Under vÄr lÀrarutbildning pÄ universitetet har matematik fÄtt en helt annan innebörd Àn tidigare, Àmnet har gÄtt ifrÄn att vara abstrakt till mer konkret. NÀr vi kommer som fÀrdigutbildade lÀrare vill vi skapa en matematikundervisning som Àr motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland Àr ett framgÄngsrikt land i lÀs- och skrivinlÀrning, valde vi att genomföra en studie pÄ hur nÄgra lÀrare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lÀra i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vad tre lÀrare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi intervjuer och tvÄ skilda observationer vid flertal tillfÀllen pÄ en skola i Nya Zeeland.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmÄlen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa Àr lÀmpliga utgÄngspunkter för integrering av undervisningen i dessa Àmnen. Arbetet syftar Àven till att söka tillÀmpningar och konkreta exempel pÄ Àmnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar dÀr den ena Àr en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot Àmnesintegrering i grundskolan i allmÀnhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingÄr Àven en intervjustudie dÀr nÄgra utvalda lÀrare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angÄende Àmnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för Àmnesintegrerad undervisning Àr den organisatoriska struktur som Àr mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det Àr den Àmnesuppdelade undervisningen som har dominerat dÄ administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fÄtt sÄdana egenskaper att det framstÄr som mycket svÄrt att undervisa med annat arbetssÀtt Àn Àmnesuppdelat.

Att dokumentera barnens lÀrande och utveckling Àr en central del som förskolans verksamhet ska strÀva efter. Det finns ett allmÀnt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik Àr Àven ett aktuellt Àmne dÄ det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med Àmnet för det livslÄnga lÀrande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som Àr att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förstÄelse för hur pedagoger frÄn en förskola framstÀller barns matematiska lÀrprocesser.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en uppfattning om hur och pÄ vilket sÀtt lÀraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrÄn ett bedömnings- och betygssÀttningsperspektiv. VÄr fokus lÄg pÄ matematik kurs A pÄ gymnasiet. Undersökningen baserades pÄ sex kvalitativa intervjuer med lÀrare och 102 kvantitativa enkÀtundersökningar pÄ elever. VÄrt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lÀrare överlag tyckte det var svÄrt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav vÄra slutsatser var att det fanns lÀrare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmÄl dÄ dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillrÀcklig utstrÀckning..

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försĂ€mrats. Är attityden dĂ„lig sĂ„ försĂ€mras Ă€ven motivationen till att lĂ€ra sig. Detta resulteras i en försĂ€mring i förstĂ„else inom matematiken. Tidigare forskning visar pĂ„ att det Ă€r lĂ€raren som hĂ„ller i matematikundervisningen. LĂ€raren ska vara elevernas förebilder och hjĂ€lpa dem till förstĂ„else och vidareutveckling.

Jag har bedrivit en studie dÀr elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat pÄ hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt bÄde berÀkningsmÀssigt och till hur de hanterade hela frÄgestÀllningen, deras problemlösningsförmÄga vid det aktuella tillfÀllet varierade ocksÄ. NÀr en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det pÄ olika sÀtt beroende av hur innehÄllet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmÀrksammas. Olika individer kan anvÀnda olika metoder och tankeredskap, det kan ocksÄ skilja sig för samma individ vid olika tillfÀllen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

Detta examensarbete utförde vi i Är 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vÄr vardag. VÄr studie utgick ifrÄn att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnÀra uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att fÄ eleverna att bredda sin syn pÄ var, nÀr och hur mycket vi anvÀnder oss av matematik i vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affÀr, utförde olika slags mÀtningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.