Sökresultat:
5858 Uppsatser om Lärare,motivation,utomhuspedagogik,utomhusundervisning - Sida 27 av 391
Studiemotivation hos studenter : Demografiska faktorers betydelse
Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.
Epistemisk motivation
Under skoltiden Àr det meningen att man ska lÀra sig saker Àven i hemmet. En viktig del i en inlÀrningsprocess Àr motivation, dÄ ofta i de inledande faserna under processen. Den hÀr studien undersöker hur man kan studera motivation i en lÀxlÀsningssituation, de olika perspektiv som finns att beskriva motivation och om det finns en skillnad i anstrÀngning och prestation mellan individer av positiv respektive negativ attityd. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad i varken prestation eller anstrÀngning mellan dessa grupper, men man kan se en tendens att positivt instÀllda anstrÀnger sig mer..
Kommunikation och motivation i ett förÀndringsprojekt
För dagens företag Àr det förÀndra eller försvinna som gÀller, men det gÀller att fÄ med sig de anstÀllda pÄ förÀndringstÄget. HÀr Àr kommunikation och motivation viktigt. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka begreppen kommunikation och motivation i en organisation under förÀndring. Studien kastar ljus pÄ sÄvÀl hur tvÄvÀgskommunikation mellan de olika nivÄerna: ledning, mellanchefer och medarbetare fungerat som hur berörd personals motivation till sina arbetsuppgifter pÄverkats av ett förÀndringsprojekt. Uppsatsen baserar sig pÄ en fallstudie pÄ Billerud Karlsborg, dÀr vi intervjuat anstÀllda som deltagit i projektet ProMark.
Ăr NO ute? : En undersökning bland elever i grundskolans Ă„r sju om Utomhuspedagogik kan vara en bro mellan NO Ă€mnet och elevens NO-intresse?
Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.
Ăr NO ute? : En undersökning bland elever i grundskolans Ă„r sju om Utomhuspedagogik kan vara en bro mellan NO Ă€mnet och elevens NO-intresse?
Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.
Det r?cker inte enbart med ?mneskunskaper
Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.
Inflytande och makt i f?rskolans m?ltids- och samlingssituationer.
Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.
Det man gör inne kan man göra ute
Uppsatsens Àr en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende pÄ vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats Àr att se skillnaden pÄ förskolornas sÀtt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende pÄ om förskolan ligger pÄ landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar pÄ att utomhuspedagogiken Àr ett verktyg till ett lÀrande i förskolan, forskningen tyder ocksÄ pÄ att utomhuspedagogiken Àr mycket viktig i förskolor och att nÀrhet till natur Àr en tillgÄng. Som metod anvÀnde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. DÀr vi intervjuade Ätta personer pÄ sex olika förskolor, tre förskolor pÄ landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö.
Run (in the) forest, run!
Syfte:
Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation.
Metod:
Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar.
Resultat:
Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.
SkolgÄrdsutformning till grund för utomhuspedagogik
Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgÄrden pÄ den allra första skoldagen. SkolgÄrden Àr skolans visitkort och ansikte utÄt och berÀttar nÄgot om hur skolan ser pÄ barns utomhusvistelse. Det förÀldrar och barn idag möts av Àr vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till nÄgon kreativ verksamhet. SkolgÄrden har Àven visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och Àr samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid pÄ.
Utomhuspedagogik Àr ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsÀmne. Forskning visar pÄ att det Àr bra för barn att vistas utomhus och att det medför mÄnga positiva effekter som god hÀlsa, ökad koncentrationsförmÄga och motoriska fÀrdigheter.
LÀrcentra och lÀrmiljöer pÄ folkbibliotek ? en studie av personalens synsÀtt pÄ motivation och metoder
The aim of this thesis is to investigate what distinguishes the views of staff at centres for learning as regards users? motivation at centres for learning in public libraries. The following questions were asked:? How do staff at centres for learning view the users? motivation to studies?? How do staff at centres for learning view causes for lack of motivation and obstacles for motivation to studies?? What methods do staff at centres for learning use to motivate potential users to studies and to market the learning centres? ? What distinguishes these views of staff on users? motivation at centres for learning in public libraries?The methods used in this study are: literature studies, qualitative interviews and questionnaires. Interviews and questionnaires were done with six employees at six centres for learning.
Musik och dess pÄverkan pÄ motivation under ett gympass
Music used in exercise has been widely used since 1970. Researchers have pointed out thatfuture research about music influence on motivation should include a comparison betweengender in health club environments. This is also the aim of this paper. We have handed outsurveys, all together 120, in two different health clubs in Gothenburg, Sweden. A distinctionhas been done between gender.
Relationers betydelse för elevens motivation och inlÀrning/The influence of relatioships on the pupilŽs motivation and learning
Hur elever i Är fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlÀrning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det Àr med goda relationer till sÄvÀl pedagoger som kamrater..
Styrning Mot Högre Motivation: En fallstudie av ICA Kvantum Flygfyren
The aim of this paper is to examine how the design of management control in a retail trade company affects motivation among its employees. Our purpose is to identify what actions create motivation and how management can benefit by developing and promoting such activity from its high-performing employees. Motivated personnel have become increasingly important in companies today, and companies are increasingly reliant on individual employees? capabilities. The study covers all parts of the management control system, to see how these align to create goal congruence in an organizational context.
Bakgrundsmusik i klassrummet - högre eller lÀgre volym? : En studie om musikens olika funktioner och möjligheter i klassrummet
Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.