Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsÀtt relaterat till förskoleprofilen.En kvalitativ forskningsansats har anvÀnts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - tvÄ pedagoger pÄ en Reggio Emilia - inspirerad förskola, tvÄ pÄ en I ur och skur förskola samt tvÄ pÄ tvÄ olika oprofilerade förskolor.Resultatet av studien bygger pÄ vÄr tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervÀgande fler möjligheter Àn hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjÀlp följande rubriker; konkret och sinnligt lÀrande, hÀlsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens instÀllning. De hinder som resultatet pekar pÄ Àr relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, vÀder och pedagogens instÀllning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlÀrningen och den grovmotoriska trÀningen utomhus.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Abstract Titel: GÄ ut för att lÀra in - en fallstudie om pedagogers instÀllning till utomhusverksamhet pÄ en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat vÄra problemformuleringar kring hur pedagogerna anvÀnder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi hÀr kommer att kalla utomhusped. Vi vill ocksÄ se vilka tankar och förestÀllningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀt och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkÀten ut till samtliga pedagoger pÄ den utvalda förskolan. DÀrefter utformades intervjufrÄgor baserade pÄ enkÀtsvaren.

Purpose: To examine if the management of the public sector organization Sida actively work with how to motivate their employees. We also examine which factors of motivation dominate amongst the employees.Method: A case study with a qualitative approach was conducted, using semi structured interviews and a survey to gather data. By connecting motivation theories with collected data, we analysed the results to find similarities, differences and relations between them.Theory: The study is based on motivation theories and other contributing research.Conclusions: The study shows that management actively work with how to motivate their employees. But the employees are not aware of how management work with motivation. The majority of the motivation factors are highly valued, but the dominating factors are personal growth, stimulating work assignments and the ability to know the results of their work..

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begrÀnsningar samt hur utomhuspedagogiken pÄverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till lÀrande i vÀxelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat pÄ konkreta erfarenheter i autentiska situationer. FörhÄllningsÀttet bygger pÄ sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhÄllningssÀtt vilket borde vara ursprungligt för mÀnniskan. Lek och lekfullhet Àr betydelsefullt i allt lÀrande och i barns vÀrld och inom förskolans pedagogik Àr det svÄrt att skilja lek frÄn lÀrande. I leken utforskar barnen sin omvÀrld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, motivation och framgÄngsfaktorer.Tanken Àr att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. ForskningsfrÄgorna Àr: ? Vilka likheter och skillnader finns det nÀr det gÀller hur man talar om matematik? ? Vilka omrÄden talar man om? Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frÄgor med denna utgÄngspunkt.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare anser motivera elever i skolan och hurlÀrare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgÄ frÄnkvalitativt arbetsÀtt och i undersökningen har vi intervjuat Ätta grundskolelÀrare medolika antal Är i yrket. Resultatet med undersökningen pÄvisar att relationen mellanlÀrare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom Àven betydelsen av lÀrares Äterkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mÄl med undervisningen för eleverna.

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser pÄ lÀrande samt vilka lÀrandemiljöer de anvÀnder sig av. För att besvara vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vÄr studie deltog tvÄ I Ur och Skur förskolor och tvÄ I Ur och Skur skolor och vÄrt resultat visade att alla verksamheter anvÀnder sig av bÄde inomhusmiljön och utomhusmiljön som lÀrandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrÄn barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlÀrning dÀr alla sinnena aktiveras.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

 Tediousness, fear and boredom are all part of everyday?s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student?s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation till skolarbete. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en studie dÀr vi genom kvalitativa intervjuer lÄtit nio elever och fyra pedagoger frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehÄller informanternas berÀttelser om vilka faktorer som inverkar pÄ motivationen, resultatet diskuterades utifrÄn Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. NÀr vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utlÀsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudomrÄden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlÀrning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lÀrare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

De flesta av oss har nÄgon typ av relation till skolgÄrden som plats, en plats dÀr mÄnga barn och lÀrare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan anvÀndas pÄ varierande vis, för mÄnga olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste Ären. SkolgÄrden kan Àven vara en plats som berör elever och lÀrare inne i klassrummen dÄ skolgÄrden ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lÀrare blickar ut över nÀr de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar Àmnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgÄrdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fÄtt möjlighet att designa och planera tvÄ till ytan smÄ innergÄrdar pÄ en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de tvÄ innergÄrdarna utifrÄn litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Motivation Àr viktigt för mÀnniskor, bÄde i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende pÄ vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom sjÀlva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsstÀllande. Handlingar baserade pÄ yttre motivation har sin grund i nÄgot annat Àn sjÀlva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jÀmföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelÀrare avseende inre och yttre motivation.