This survey is a case study with the purpose to find out the teacherÂŽs perceptions about studentsÂŽ motivation to mathematics. Further this study aims for the teacherÂŽs vision on how they consider studentsÂŽ motivation in mathematics in secondary school. To collect research data I have used semi structured interviews with four secondary school teachers. The result constructs according to categories that depict the purpose of the study. These categories define students? motivation like achieving different goals, students? basic knowledge, abilities and perceptions of mathematics and external factors that affect students? motivation.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar idrottslÀrares motivation i arbetet samt hur de ser pÄ motivation i arbetslivet. Vi har utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som handlar om vilken uppfattning idrottslÀrare har kring motivation, vad motivation innebÀr för idrottslÀrare i arbetet, vilka hinder det finns för idrottslÀrares motivation samt hur idrottslÀrare ser pÄ att upprÀtthÄlla sin motivation. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr vi intervjuade fem olika idrottslÀrare som arbetar pÄ högstadiet. IdrottslÀrarna Àr mellan 30-65 Är gamla med olika lÄng arbetserfarenhet.VÄrt resultat visar att idrottslÀrare definierar begreppet motivation som en inre drivkraft och nÄgot som de brinner för. IdrottslÀrarna ser motivation som ett positivt begrepp.

Motivation till fysisk aktivitet fortsÀtter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populÀr Àr grupptrÀningen. Varför mÀnniskor vÀljer att trÀna i grupp eller trÀna sjÀlv Àr en individuell frÄga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det Àr som pÄverkar mÀnniskor att delta i grupptrÀning. Det hÀr arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning. Syftet med studien Àr att undersöka gymmedlemmars motivation till grupptrÀning.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur förskolelÀrare pÄ förskolor utan utomhusprofil resonerar kring anvÀndandet av utomhusmiljön. Vi har ocksÄ haft som avsikt att ta reda pÄ vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrÄn plats-, miljö-, kropps-, motorik/hÀlso- och lekperspektiv förskolelÀrarna har pÄ lÀrande genom utomhusvistelsen. VÄrt val av undersökning grundar sig i vÄrt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning pÄ Malmö högskola. För att fÄ svar pÄ hur förskolelÀrare resonerar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr 11 förskolelÀrare frÄn sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att utgÄ ifrÄn delar av Deweys och Vygotskijs teorier.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur motivationen ser ut pÄ Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förstÄelse för de anstÀllda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anstÀllda upplever att de motiveras har utgÄngspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsÀttning av mÄl. Studien baseras pÄ enkÀtsvar frÄn sju av de anstÀllda pÄ projektet samt intervjuer med fyra av de anstÀllda. Studien visar att vad som motiverar de anstÀllda Àr vÀldigt individuellt dÄ svaren i enkÀterna var spridda. Det finns nÄgra faktorer som de anstÀllda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer Àr positiv feedback, omvÀxlande arbetsuppgifter och utmaningar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elevens egen uppfattning om deras motivation för matematikÀmnet förÀndras genom att införa fler problemlösningsuppgifter i undervisningen. Undersökningen genomfördes under vÄr praktik som var sju veckor i en grupp pÄ 17 elever i Ärskurs 9. Vi införde en problemlösningsuppgift som inledning pÄ tio matematiklektioner. Vi anvÀnde oss av enkÀt vid tvÄ olika tillfÀllen för att se om elevernas uppfattning om deras motivation förÀndrats. Resultatet visade att problemlösningsuppgifterna gjorde matematikÀmnet roligare.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors.

Motivation Àr en viktig drivkraft för individers beteende. Den har betydelse för att handlingen sÄvÀl pÄbörjas som uppehÄlls. Forskning inom omrÄdet har konstaterat att motivation uppkommer av bÄde inre och yttre faktorer samt att en del handlingar Àr relativt omotiverade. Den hierarkiska modellen för inre och yttre motivation anger Àven att motivation förekommer pÄ flera nivÄer inom individen. Studien undersökte relationen mellan högskolestudenters kontextbundna motivation, globala sjÀlvkÀnsla och generaliserade locus of control.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till utomhuspedago-gik, samt ta reda pÄ vilka möjligheter och eventuella svÄrigheter de ser med metoden. Vi vill Àven undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan biologi, naturkunskap, och geografilÀra-res instÀllning till att anvÀnda sig av utomhuspedagogik. I styrdokumenten finns det starkt stöd för metoden och tidigare forskning lyfter fram de positiva effekterna av utomhuspeda-gogik. Ett subjektivt urval av gymnasielÀrare gjordes, intervjuer genomfördes och analysera-des. Resultaten visar att dessa gymnasielÀrare har en positiv instÀllning till utomhuspedago-gik och att de gÀrna anvÀnder metoden trots att den medför svÄrigheter.