Det hÀr arbetet behandlar utomhuspedagogik pÄ fritidshemmet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn: lÀrande-, psykosocialt- och hÀlsoperspektiv. UtifrÄn en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende pÄ vilken utbildning informanterna har. VÄr studie visar Àven att utomhuspedagogiken kan uppfattas som bÄde ett formellt och informellt lÀrande.

Studiens syfte Àr att undersöka vad 12 yrkesverksamma lÀrare anser om möjligheterna att arbeta med elevers motorik i olika utomhusmiljöer i nÀrheten av skolan. Samt belysa eventuella skillnader mellan idrottslÀrare och klasslÀrares tankar. Detta undersöktes utifrÄn de tre olika frÄgstÀllningarna: Hur ser lÀrarna generellt pÄ utomhusundervisning? Vad anser lÀrarna om möjligheterna till motorikarbete pÄ skolgÄrden? samt Vad anser lÀrarna om möjligheterna till motorikarbete i skogen? OmrÄdet har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 12 lÀrare frÄn fyra olika skolor. Tidigare forskning visar pÄ mÄnga fördelar med utomhusundervisning ur ett motorikperspektiv. För att elever ska kunna utveckla motoriken pÄ bÀsta sÀtt bör de vara fysiskt aktiva varje dag.

Med erfarenhet frÄn lÀrarutbildningen har vi utvecklat ett intresse för friluftsliv. Inom slöjdundervisningen skulle det kunna finnas fler inslag av utomhuspedagogik och denna studie belyser om utomhuspedagogiken kan tillföra slöjdÀmnet nÄgonting. Utomhuspedagogik Àr ett ungt utbildningsomrÄde och i likhet med slöjd finns det ganska lite forskning inom omrÄdet. BÄde utomhuspedagogiken och slöjdÀmnet har karaktÀristiska kvalitéer och hÀr framhÀvs bland annat att lÀra sig i verklighetsförankrade situationer, vÀxelverkan mellan teori och praktik och att de Àr utprÀglat kommunikativa. Inom bÄde utomhuspedagogiken och slöjden berikas eleverna av sinnliga upplevelser samt fysisk aktivitet vilket pÄverkar vÄrt vÀlmÄende positivt.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Detta examensarbete Àr skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln pÄ arbetet Àr ?SprÄkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik?. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur verksamheten pÄ en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns sprÄkutveckling. VÄr huvudfrÄga utgick frÄn arbetets syfte och vi stÀllde sedan ett antal underfrÄgor.

MÄnga kÀnda teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken Àr viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till vÀlmÄende pÄ arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning Àr viktiga faktorer för individens trivsel och motivation pÄ arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades Ätta medarbetare om motivation och trivsel inom vÄrdyrket och syftet var att se om anstÀllningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende pÄ anstÀllningsstatus.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas frÄn olika hÄll, nÀmligen ilitteratur, elevers syn pÄ att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lÀrareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns mÄnga som föresprÄkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stÀrker det elevernas koncentrationsförmÄga, eleverna fÄr en sinnligpÄverkan som Àr positiv och de fÄr arbeta praktiskt vilket befrÀmjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stÀrker utomhusverksamheten hÀlsan, bÄde hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lÀgre Ärskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i sÄ stor utstrÀckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnÀr vÀdret var varm och skönt. De ansÄg att de lÀrde sig pÄ ett annat sÀtt Àn i klassrummet ochdetta sÀtt var ett bra sÀtt.

Studiens syfte Àr att undersöka vad 12 yrkesverksamma lÀrare anser om möjligheterna att arbeta med elevers motorik i olika utomhusmiljöer i nÀrheten av skolan. Samt belysa eventuella skillnader mellan idrottslÀrare och klasslÀrares tankar. Detta undersöktes utifrÄn de tre olika frÄgstÀllningarna: Hur ser lÀrarna generellt pÄ utomhusundervisning? Vad anser lÀrarna om möjligheterna till motorikarbete pÄ skolgÄrden? samt Vad anser lÀrarna om möjligheterna till motorikarbete i skogen? OmrÄdet har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 12 lÀrare frÄn fyra olika skolor. Tidigare forskning visar pÄ mÄnga fördelar med utomhusundervisning ur ett motorikperspektiv. För att elever ska kunna utveckla motoriken pÄ bÀsta sÀtt bör de vara fysiskt aktiva varje dag.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i sex lÀrares uppfattningar om utedagar vid tvÄ olika naturskolor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare beskriver elevernas lÀrande och sin egen roll under utedagen pÄ naturskolan. Syftet Àr ocksÄ att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte Àr att beskriva vilka förutsÀttningar som lÀrarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, dÄ i form av hinder och möjligheter.Metoden Àr etnografisk och bygger pÄ en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lÀrarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lÀrande som Àr utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger pÄ samarbete och delaktighet. LÀrarna ser en variation gÀllande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. LÀrare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller lÄter den vara mer fristÄende.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.