Baserat pÄ den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska lÀroböcker för vuxna andrasprÄksinlÀrare behandlar temat hÀlsa. Analysen görs pÄ tre nivÄer: text, diskursiv praktik och social praktik. PÄ textnivÄ visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur lÀroböckerna framstÀller hÀlsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. PÄ den diskursiva praktikens nivÄ fokuserar uppsatsen pÄ interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger pÄ ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhÄller analysen hur texterna Àr en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hÀlsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhÀlle, och fungerar som en brÀnnpunkt för vÀrden som Àr framtrÀdande i vÀsterlÀndsk kultur..

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur förÀldrar till barn med beteendeproblem, uppfattarsamtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem förÀldrar med lÄng erfarenhet av samtalmed skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrÄn Pierre Bourdieus begrepp?kapital?, ?habitus? och ?det sociala rummet?. Resultatet av vÄr studie visar att förÀldrarnavill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

In this bachelor essay an attempt is done, to recreate a probable Bronze Age landscape on Gotland, with GIS as a tool. The landscape on Gotland is situated with many different monuments dated Bronze Age, such as cairns and stone ships. In creating of the maps, two possible shorelines contemporary with the Bronze Age have been calculated and marked on the maps. Furthermore, peat lands have been drawn upon the maps, by using the information from geological maps.A landscape variable have been compared between Bronze Age places and Early Iron Age houses; the soil type. On Bronze Age places gravel is the most common, while moraine marl is the most common on places with Early Iron Age houses.From a selection that were made, all Bronze Age places where within 3 km from the water, either the recreated shoreline or peat land.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och sÀrskolans undervisning. Rapportens syfte Àr att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i sÀrskolan. Studien Àr genomförd i en medelstor stad och alla informanter Àr verksamma pÄ samma skola. Vi har utfört den hÀr studien med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansÄg att det var viktigt att arbeta med motivation.

This is a qualitative study of how 4 school teachers and 3 special educational teachers define the term ?pupil in need of special education?. They have each one been interviewed about this term, by the means of a semi-structured interview. Afterwards the collected information has been analyzed and seven major themes have been arranged out of them. From these themes it is possible to see that the term is hard to define, since the participants all believe that it should be decided by each individual case, if the pupil is in need of special education or not, and that the education in itself has to be relevant to the need, which means one cannot decide what special educational needs are, without a student who is in need of them.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska sprÄksvÄrigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande sprÄk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar att de skapar en lÀrandemiljö som utvecklar och stödjer sprÄket för elever i pragmatiska svÄrigheter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lÀrandemiljön? - Hur ser pedagogerna pÄ sin betydelse för att gynna elevernas sprÄk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svÄrigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat stÀlls mot tidigare forskning inom pragmatiska svÄrigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lÀrandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all".What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences..