I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Studien syftar till att ge förstÄelse för Ätta högstadielÀrares uppfattningar om orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhÄlls i vÄr studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lÀrarna i studien har gÀllande orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter och realiteten. I resultatredovisningen anvÀnds till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lÀrarna rör sig i samtliga fall över fler Àn ett av forskningsperspektiven.

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: ?What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom?, ?In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context? and ?From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials?. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students..

VÄrt syfte med denna studie var att kartlÀgga gymnasielÀrares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelÄg nÄgra likheter/skillnader bland gymnasielÀrarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrÄn skoltillhörighet, undervisningsÀmne och yrkesverksamma Är som lÀrare. För att nÄ vÄrt syfte genomförde vi en enkÀtstudie bland samtliga gymnasielÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielÀrarnas uppfattning om vilka insatser de anser bÀst och vilka insatser de anvÀnder till elever som riskerar att inte nÄ godkÀnt i sina kurser. I vÄr studie visar resultatet, att den enskilde gymnasielÀraren har makten nÀr det gÀller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har Àven konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas pÄ respektive skola..

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas pÄ sex skolor i en kommun. Vi ville i vÄr studie söka svar pÄ om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som stÀlls pÄ utvÀrdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvÀrdering och vilka krav som stÀlls utifrÄn styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att kommunen utvÀrderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvÀrderingsarbete med hjÀlp av utvÀrderingsmodellen Qualis.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stÀmmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallÀrare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartlÀggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. FrÄgan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mÄl och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att majoriteten av respondenter framhÄller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som Àr i överensstÀmmelse med de mÄl och riktlinjer som examensordningen beskriver.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lÀrares arbete ? tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄr studie Àr att studera hur lÀrare arbetar för att frÀmja alla elevers behov i klassen nÀr det finns elever i behov av sÀrskilt stöd. Som grund för vÄr studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klasslÀraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.

Syftet med min studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilken syn pedagoger har pÄ arbetet med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundlÀggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rÀttigheter till delaktighet oavsett vilken svÄrighet barnet har. Det visar Àven i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krÀvs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd..