Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

Att arbeta med elever som presterar pÄ en högre nivÄ Àn vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lÀrare. Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, dÀrför ville vi undersöka hur lÀrare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes pÄ tvÄ skolor dÀr tre lÀrare pÄ varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta Àr ett omrÄde som Àr av nytta för samhÀllet dÄ högpresterande elever Àr en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade pÄ. De metoder som vi har anvÀnt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer dÄ vi ville se hur lÀrarna faktiskt arbetar.

Syfte: Studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur matematiklÀxor i grundskolan kan bidra till elevers kunskapsutveckling. Studien har fokus pÄ elever som nyligen lÀmnat grundskolan och som inte nÄdde kunskapskraven i matematik. Studien syftar till att bidra med kunskaper om hur lÀxor i matematik kan förÀndras och utvecklas för att stödja elever i behov av sÀrskilt stöd för sin kunskapsutveckling.FrÄgestÀllningar;Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av;- Vilka syften som matematiklÀxan kunde ha?- Hur matematiklÀxan kunde introduceras?- Hur matematiklÀxan kunde följas upp?- Hur matematiklÀxan kunde bidra till elevernas kunskapsutveckling i matematik?Teori: Studien har en kvalitativ ansats, vilket lÀmpar sig vÀl nÀr försöker förstÄ och tolka resultat samtidigt som man har en liten undersökningsgrupp. Det empiriska materialet som studien grundar sig pÄ Àr elva elevers upplevelser av hur matematiklÀxor anvÀnts i deras kunskapsutveckling.Metod: Studiens data har samlats in via kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlÀgga vad f.d. hörselelever tycker och tÀnker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvÄsprÄkighet ? talad svenska och teckensprÄk. Min utgÄngspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det Àr mer Àn bara faktakunskap som krÀvs för en lyckad skolgÄng för elev med hörselnedsÀttning. För att fÄ svar pÄ detta frÄgade jag dem som det berörde och berör dÀr en enkÀtundersökning och djupintervjuer med f.d.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur Àmnet historia kan undervisas med dans som metod. DÀrmed vill vi skapa kunskap om hur en sÄdan undervisning med hjÀlp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i tvÄ delar. Den första delen med nÀmnd metod Att dansa historia, det vill sÀga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie dÀr kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lÀrare.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..